Kolumn

Vetenskapsfientlighet

12.11.2017 kl. 06:18

Glyfosat är världens mest använda växtskyddsbekämpningsmedel. Det mest kända glyfosatpreparatet heter Roundup.

Glyfosat är förmånligt och som kemikalie betraktas den som ovanligt harmlös. I Finland så används medlet inte i växande gröda. Det används före sådd eller efter skörd för att bekämpa mångåriga ogräs som till exempel kvickrot. Tack vare glyfosat har vi bland annat kunnat minska plöjningen markant. Idag lämnas över 60 procent av Finlands åkrar obearbetade på hösten och har ett så kallat växttäcke vintertid. På ungefär halva Finlands spannmålsareal använder vi idag lätt bearbetning eller direktsådd. Det betyder att man inte plöjer marken årligen. Metoden minskar näringsämnesurlakningen i våra vattendrag och det minskar kraftigt på utsläppen av koldioxid i atmosfären, i synnerhet från torvjordar.

Snart kan detta vara ett minne blott. Försäljningstillståndet för glyfosat i EU går nämligen ut vid årsskiftet och EU-kommissionen och medlemsländerna har inte lyckats komma överens om att förlänga det ännu. Senaste torsdag behandlades frågan av en kommitté bestående av tjänstemän från medlemsländerna utan resultat. För ett par veckor sedan rekommenderade EU-parlamentet ett försäljningsförbud efter en omröstning om saken. Detta är följden av flera miljöorganisationers och vissa politikers kampanj mot glyfosat där vetenskapen har fått stryka på foten för en manipuleringskampanj där man vädjar till mänskors rädsla.

EU:s livsmedelssäkerhetsverk Efsa har år 2016 slagit fast att det är tryggt att fortsätta att använda glyfosat. FN:s livsmedelsorganisation FAO har också 2016 konstaterat att det inte finns någon som helst anledning att förbjuda glyfosat. Världshälsoorganisationen WHO har 2015 klassificerat glyfosat som möjligen cancerogent i samma riskklass som varma drycker som kaffe eller te, alltså i praktiken helt ofarligt. Vanligt koksalt är till exempel mycket giftigare för levande organismer än vad glyfosat är.

Hela behandlingen av glyfosat är en fars. EU är på väg att förbjuda ett mycket användbart och i praktiken helt ofarligt ämne. Konsekvenserna av ett förbud för det europeiska jordbruket är en starkt försämrad konkurrenskraft gentemot resten av världen via markant högre kostnader som det inte går att få ut från marknaden. I Finland så kommer de goda odlingsmetoderna med plöjningsfri odling, reducerad markbearbetning och växttäcke vintertid som vi tagit fram under de senaste årtiondena att upphöra mer eller mindre omedelbart. Näringsämnesläckagen till vattendragen ökar igen och koldioxidutsläppen i atmosfären ökar. Vem vinner på det? Välkommen till den nya vetenskapsfientliga världen där åsikter och känslor istället för vetenskap får diktera politiken.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15