Glyfosat är förmånligt och som kemikalie betraktas den som ovanligt harmlös. I Finland så används medlet inte i växande gröda. Det används före sådd eller efter skörd för att bekämpa mångåriga ogräs som till exempel kvickrot. Tack vare glyfosat har vi bland annat kunnat minska plöjningen markant. Idag lämnas över 60 procent av Finlands åkrar obearbetade på hösten och har ett så kallat växttäcke vintertid. På ungefär halva Finlands spannmålsareal använder vi idag lätt bearbetning eller direktsådd. Det betyder att man inte plöjer marken årligen. Metoden minskar näringsämnesurlakningen i våra vattendrag och det minskar kraftigt på utsläppen av koldioxid i atmosfären, i synnerhet från torvjordar.
Snart kan detta vara ett minne blott. Försäljningstillståndet för glyfosat i EU går nämligen ut vid årsskiftet och EU-kommissionen och medlemsländerna har inte lyckats komma överens om att förlänga det ännu. Senaste torsdag behandlades frågan av en kommitté bestående av tjänstemän från medlemsländerna utan resultat. För ett par veckor sedan rekommenderade EU-parlamentet ett försäljningsförbud efter en omröstning om saken. Detta är följden av flera miljöorganisationers och vissa politikers kampanj mot glyfosat där vetenskapen har fått stryka på foten för en manipuleringskampanj där man vädjar till mänskors rädsla.
EU:s livsmedelssäkerhetsverk Efsa har år 2016 slagit fast att det är tryggt att fortsätta att använda glyfosat. FN:s livsmedelsorganisation FAO har också 2016 konstaterat att det inte finns någon som helst anledning att förbjuda glyfosat. Världshälsoorganisationen WHO har 2015 klassificerat glyfosat som möjligen cancerogent i samma riskklass som varma drycker som kaffe eller te, alltså i praktiken helt ofarligt. Vanligt koksalt är till exempel mycket giftigare för levande organismer än vad glyfosat är.
Hela behandlingen av glyfosat är en fars. EU är på väg att förbjuda ett mycket användbart och i praktiken helt ofarligt ämne. Konsekvenserna av ett förbud för det europeiska jordbruket är en starkt försämrad konkurrenskraft gentemot resten av världen via markant högre kostnader som det inte går att få ut från marknaden. I Finland så kommer de goda odlingsmetoderna med plöjningsfri odling, reducerad markbearbetning och växttäcke vintertid som vi tagit fram under de senaste årtiondena att upphöra mer eller mindre omedelbart. Näringsämnesläckagen till vattendragen ökar igen och koldioxidutsläppen i atmosfären ökar. Vem vinner på det? Välkommen till den nya vetenskapsfientliga världen där åsikter och känslor istället för vetenskap får diktera politiken.