REGERINGEN SLÅR SÖNDER FUNGERANDE ENHETER OCH FÖRSÄMRAR RÄTTSSÄKERHETEN

08.11.2017 kl. 18:45
Regeringens tingsrättsreform slår hårt mot de svenskspråkiga delarna av Finland. Regeringen har på grund av bristande förståelse för konsekvenserna bestämt sig för att köra ner välfungerande tingsrätter.

− I sin rationaliseringsiver har regeringen struntat i vilka konsekvenser tingsrättsreformen får för enskilda människors möjligheter att få tala svenska och få domstolsbehandling på sitt eget språk. Rättigheter betyder inte mycket om de inte kan förverkligas då när man behöver dem som mest, säger Eva Biaudet som vice ordförande för riksdagens lagutskott.

Tingsrättsreformen debatterades i riksdagens plenum på onsdagen. Enligt regeringens förslag förlorar orter som Borgå, Raseborg och Jakobstad sina tingsrätter.

− Regeringen raserar ett välfungerande tvåspråkigt system. Regeringen visar igen tecken på en arrogant inställning gentemot de språkliga behoven. Regeringen verkar som vanligt vara ointresserad av vad den ställer till med. I de schematiska besluten visar den (regeringen) ingen förståelse för vad de betyder för landets tvåspråkighet, säger Biaudet.

Hon välkomnar att riksdagens lagutskott i en kläm förutsätter att regeringen följer upp konsekvenserna av sitt beslut då det gäller tillgången till rättssäkerhet, språkliga rättigheter och ekonomiska konsekvenser. En utredning ska göras senast år 2022.

− Det är bra att konsekvenserna utreds, men det är så dags då när strukturerna redan har slagits sönder och den kompetenta personalen har försvunnit. Därför bör regeringen backa från det här ogenomtänkta beslutet, säger Biaudet.

Hon påpekar att finländarna får längre väg och sämre tillgång till en domstolsprövning.

− Regeringen har fått för sig att stora enheter per definition är effektivare än små. Samtidigt som domstolarna skärs ned vill regeringen genomföra en landskapsreform med ett nytt byråkratiskt lager som ingen behöver, säger Anders Adlercreutz.

Adlercreutz: Rättssäkerheten måste få kosta

 

Regeringen vill spara 7–7,5 miljoner euro med tingsrättsreformen. Det grundar sig på antagandet om att stort är effektivt.

Adlercreutz beklagar att service försämras.

− I min egen hemkommun Kyrkslätt med 39 000 invånare kommer inte heller att ha någon tingsplats. Regeringens ogenomtänkta reformiver är en klar försämring för många finländare, säger Adlercreutz.

Både Adlercreutz och Biaudet understryker att vissa samhällsfunktioner måste upprätthållas och måste få kosta.

− Det är en förutsättning för demokratin och vårt nordiska rättssamhälle, säger Eva Biaudet.

Eva Biaudet och Anders Adlercereutz

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35