REGERINGEN SLÅR SÖNDER FUNGERANDE ENHETER OCH FÖRSÄMRAR RÄTTSSÄKERHETEN

08.11.2017 kl. 18:45
Regeringens tingsrättsreform slår hårt mot de svenskspråkiga delarna av Finland. Regeringen har på grund av bristande förståelse för konsekvenserna bestämt sig för att köra ner välfungerande tingsrätter.

− I sin rationaliseringsiver har regeringen struntat i vilka konsekvenser tingsrättsreformen får för enskilda människors möjligheter att få tala svenska och få domstolsbehandling på sitt eget språk. Rättigheter betyder inte mycket om de inte kan förverkligas då när man behöver dem som mest, säger Eva Biaudet som vice ordförande för riksdagens lagutskott.

Tingsrättsreformen debatterades i riksdagens plenum på onsdagen. Enligt regeringens förslag förlorar orter som Borgå, Raseborg och Jakobstad sina tingsrätter.

− Regeringen raserar ett välfungerande tvåspråkigt system. Regeringen visar igen tecken på en arrogant inställning gentemot de språkliga behoven. Regeringen verkar som vanligt vara ointresserad av vad den ställer till med. I de schematiska besluten visar den (regeringen) ingen förståelse för vad de betyder för landets tvåspråkighet, säger Biaudet.

Hon välkomnar att riksdagens lagutskott i en kläm förutsätter att regeringen följer upp konsekvenserna av sitt beslut då det gäller tillgången till rättssäkerhet, språkliga rättigheter och ekonomiska konsekvenser. En utredning ska göras senast år 2022.

− Det är bra att konsekvenserna utreds, men det är så dags då när strukturerna redan har slagits sönder och den kompetenta personalen har försvunnit. Därför bör regeringen backa från det här ogenomtänkta beslutet, säger Biaudet.

Hon påpekar att finländarna får längre väg och sämre tillgång till en domstolsprövning.

− Regeringen har fått för sig att stora enheter per definition är effektivare än små. Samtidigt som domstolarna skärs ned vill regeringen genomföra en landskapsreform med ett nytt byråkratiskt lager som ingen behöver, säger Anders Adlercreutz.

Adlercreutz: Rättssäkerheten måste få kosta

 

Regeringen vill spara 7–7,5 miljoner euro med tingsrättsreformen. Det grundar sig på antagandet om att stort är effektivt.

Adlercreutz beklagar att service försämras.

− I min egen hemkommun Kyrkslätt med 39 000 invånare kommer inte heller att ha någon tingsplats. Regeringens ogenomtänkta reformiver är en klar försämring för många finländare, säger Adlercreutz.

Både Adlercreutz och Biaudet understryker att vissa samhällsfunktioner måste upprätthållas och måste få kosta.

− Det är en förutsättning för demokratin och vårt nordiska rättssamhälle, säger Eva Biaudet.

Eva Biaudet och Anders Adlercereutz

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15