REGERINGEN SLÅR SÖNDER FUNGERANDE ENHETER OCH FÖRSÄMRAR RÄTTSSÄKERHETEN

08.11.2017 kl. 18:45
Regeringens tingsrättsreform slår hårt mot de svenskspråkiga delarna av Finland. Regeringen har på grund av bristande förståelse för konsekvenserna bestämt sig för att köra ner välfungerande tingsrätter.

− I sin rationaliseringsiver har regeringen struntat i vilka konsekvenser tingsrättsreformen får för enskilda människors möjligheter att få tala svenska och få domstolsbehandling på sitt eget språk. Rättigheter betyder inte mycket om de inte kan förverkligas då när man behöver dem som mest, säger Eva Biaudet som vice ordförande för riksdagens lagutskott.

Tingsrättsreformen debatterades i riksdagens plenum på onsdagen. Enligt regeringens förslag förlorar orter som Borgå, Raseborg och Jakobstad sina tingsrätter.

− Regeringen raserar ett välfungerande tvåspråkigt system. Regeringen visar igen tecken på en arrogant inställning gentemot de språkliga behoven. Regeringen verkar som vanligt vara ointresserad av vad den ställer till med. I de schematiska besluten visar den (regeringen) ingen förståelse för vad de betyder för landets tvåspråkighet, säger Biaudet.

Hon välkomnar att riksdagens lagutskott i en kläm förutsätter att regeringen följer upp konsekvenserna av sitt beslut då det gäller tillgången till rättssäkerhet, språkliga rättigheter och ekonomiska konsekvenser. En utredning ska göras senast år 2022.

− Det är bra att konsekvenserna utreds, men det är så dags då när strukturerna redan har slagits sönder och den kompetenta personalen har försvunnit. Därför bör regeringen backa från det här ogenomtänkta beslutet, säger Biaudet.

Hon påpekar att finländarna får längre väg och sämre tillgång till en domstolsprövning.

− Regeringen har fått för sig att stora enheter per definition är effektivare än små. Samtidigt som domstolarna skärs ned vill regeringen genomföra en landskapsreform med ett nytt byråkratiskt lager som ingen behöver, säger Anders Adlercreutz.

Adlercreutz: Rättssäkerheten måste få kosta

 

Regeringen vill spara 7–7,5 miljoner euro med tingsrättsreformen. Det grundar sig på antagandet om att stort är effektivt.

Adlercreutz beklagar att service försämras.

− I min egen hemkommun Kyrkslätt med 39 000 invånare kommer inte heller att ha någon tingsplats. Regeringens ogenomtänkta reformiver är en klar försämring för många finländare, säger Adlercreutz.

Både Adlercreutz och Biaudet understryker att vissa samhällsfunktioner måste upprätthållas och måste få kosta.

− Det är en förutsättning för demokratin och vårt nordiska rättssamhälle, säger Eva Biaudet.

Eva Biaudet och Anders Adlercereutz

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30