Grönas skuggbudget hotar finländsk sjöfart

08.11.2017 kl. 12:49
De gröna föreslår i sin skuggbudget att man skär 15 miljoner euro i restitutionssystemet för passagerarsjöfarten. Restitutionssystemet fungerar så att rederierna får tillbaka de sociala avgifter man har betalt för finländska sjömän på fartyg under finsk flagg.

Systemet är en förutsättning för att man överhuvudtaget ska kunna bedriva passagerarsjöfart under finsk flagg. Danmark och Sverige har nästan identiska system. Nästan samtliga EU länder har liknande stödsystem för att man ska kunna konkurrera med sjöfartsnationer som ex. Bahamas och Panama, som har stora fartygsregister, och är skatteparadis.

 

Kostnaden för det av sjöfarten självfinansierade restitutionssystemet, de s.k. stöden för passagerarsjöfarten, är ca 50 miljoner euro per år. De är inte över 200 miljoner euro som De Gröna hänvisar till i sin skuggbudget.

 

- Det verkar som om man inte riktigt vet vilka stödsystem som finns, varför de finns, vad de kostar och hur sjöfart fungerar. Det skulle vara intressant att veta var De Gröna grundar sina siffror på, säger Mats Löfström, Svenska riksdagsgruppens vice ordförande.

 

Det är viktigt att inte skapa en konstgjord konflikt mellan finländsk sjöfart och den landbaserade hotell- och restaurangbranschen. Båda är mycket viktiga för Finlands ekonomi. I synnerhet Sverigetrafiken hämtar många turister till Finland som lämnar betydande summor pengar på restauranger, hotell och i handeln - i hela landet.

 

Inte det samma som spritrallyt

 

- Stödet till passagerarsjöfarten brukar ibland populistiskt blandas ihop med ”spritrallyt” till Tallinn. Det är ändå viktigt att komma ihåg att bara ett fartyg i hela Tallinntrafiken är finskflaggat. Övriga fartyg seglar under andra länders flagg och tar inte del av de stöd man nu föreslår att skära i. En nedskärning i stöden skulle inte påverka Tallinntrafiken överhuvudtaget, förutom att det sista finskflaggade fartyget då skulle tvingas byta flagg och säga upp de finländska sjömännen för att kunna konkurrera med de estniska rederiernas lägre bemanningskostnader, säger Löfström.

 

- Finland är en "ö" i Europa. Nästan 90 procent av exporten går till sjöss och en stor del av styckegodsexporten går på passagerarfartygens bildäck. Att ha sjöfart under finländsk flagg är viktigt för finländsk utrikeshandel, Finlands försörjningsberedskap samt för cirka 6300 finska arbetstillfällen till sjöss. Om man skär i stöden är finsk sjöfart inte längre konkurrenskraftig och det leder direkt till utflaggningar, vilket skulle vara en loose-loose situation för hela landet, säger Löfström.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00