Grönas skuggbudget hotar finländsk sjöfart

08.11.2017 kl. 12:49
De gröna föreslår i sin skuggbudget att man skär 15 miljoner euro i restitutionssystemet för passagerarsjöfarten. Restitutionssystemet fungerar så att rederierna får tillbaka de sociala avgifter man har betalt för finländska sjömän på fartyg under finsk flagg.

Systemet är en förutsättning för att man överhuvudtaget ska kunna bedriva passagerarsjöfart under finsk flagg. Danmark och Sverige har nästan identiska system. Nästan samtliga EU länder har liknande stödsystem för att man ska kunna konkurrera med sjöfartsnationer som ex. Bahamas och Panama, som har stora fartygsregister, och är skatteparadis.

 

Kostnaden för det av sjöfarten självfinansierade restitutionssystemet, de s.k. stöden för passagerarsjöfarten, är ca 50 miljoner euro per år. De är inte över 200 miljoner euro som De Gröna hänvisar till i sin skuggbudget.

 

- Det verkar som om man inte riktigt vet vilka stödsystem som finns, varför de finns, vad de kostar och hur sjöfart fungerar. Det skulle vara intressant att veta var De Gröna grundar sina siffror på, säger Mats Löfström, Svenska riksdagsgruppens vice ordförande.

 

Det är viktigt att inte skapa en konstgjord konflikt mellan finländsk sjöfart och den landbaserade hotell- och restaurangbranschen. Båda är mycket viktiga för Finlands ekonomi. I synnerhet Sverigetrafiken hämtar många turister till Finland som lämnar betydande summor pengar på restauranger, hotell och i handeln - i hela landet.

 

Inte det samma som spritrallyt

 

- Stödet till passagerarsjöfarten brukar ibland populistiskt blandas ihop med ”spritrallyt” till Tallinn. Det är ändå viktigt att komma ihåg att bara ett fartyg i hela Tallinntrafiken är finskflaggat. Övriga fartyg seglar under andra länders flagg och tar inte del av de stöd man nu föreslår att skära i. En nedskärning i stöden skulle inte påverka Tallinntrafiken överhuvudtaget, förutom att det sista finskflaggade fartyget då skulle tvingas byta flagg och säga upp de finländska sjömännen för att kunna konkurrera med de estniska rederiernas lägre bemanningskostnader, säger Löfström.

 

- Finland är en "ö" i Europa. Nästan 90 procent av exporten går till sjöss och en stor del av styckegodsexporten går på passagerarfartygens bildäck. Att ha sjöfart under finländsk flagg är viktigt för finländsk utrikeshandel, Finlands försörjningsberedskap samt för cirka 6300 finska arbetstillfällen till sjöss. Om man skär i stöden är finsk sjöfart inte längre konkurrenskraftig och det leder direkt till utflaggningar, vilket skulle vara en loose-loose situation för hela landet, säger Löfström.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30