Dags att slopa behovsprövningen

28.10.2017 kl. 09:10
Finland behöver ekonomisk tillväxt och en av de största utmaningarna är bristen på arbetskraft. Vi har för få händer och huvuden att ta hand om jobben och om dem som behöver vård.

För att råda bot på situationen, måste vi kunna utnyttja alla de medel som finns till vårt förfogande. Därför är det nu hög tid att slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft, dvs. den som kommer utanför EU eller ETA-området. Det nuvarande systemet är en broms för arbetsmarknaden och för flexibla rekryteringar för våra företag.

Behovsprövningen betyder att arbetskraftsbyrån måste utreda huruvida det för jobbet i fråga finns lämpliga arbetssökanden i Finland eller EU, före man kan bevilja arbetstillstånd åt en person från ett tredje land. Det här oberoende av att personen kanske redan jobbat ett tag hos samma arbetsgivare. Besluten kan dröja månader och det är både byråkratiskt och stelt, och framför allt ohemult för både arbetssökanden och arbetsgivaren. Så kan vi inte ha det.

Rädslan att utländsk arbetskraft mitt i allt skulle storma in på den finska arbetsmarknaden är kraftigt överdriven. Vi har flera branscher som rapporterar om svårigheter att rekrytera personal, och ändå får arbetskraftsbyråerna årligen bara ungefär 8 000 ansökningar att behandla. Av dem beviljas ca 85 % och en tredjedel av arbetssökandena är redan bosatta i Finland. I Nyland lättade man på kriterierna för behovsprövningen inom byggbranschen, men det ledde inte till någon rusch av utländsk arbetskraft.

I det här sammanhanget vill jag poängtera att Finlands starka arbetslagar och bindande arbetsavtal gäller alla aktörer och att det därför inte är möjligt för arbetsgivaren att tex. dumpa lönen för en utländsk arbetstagare.

En annan viktig sak är den mänskliga aspekten i diskussionen. Behovsprövningen binder arbetstagaren till ett visst jobb och kan därför skapa ett beroendeförhållande till arbetsgivaren. Ifall arbetstagaren vill byta bransch och jobb, börjar en ny behovsprövningsprocess, med osäkert utfall och i värsta fall med utvisande ur landet som följd. Slopandet av behovsprövningen ökar den enskilda arbetstagarens autonomiska ställning.

Nu är det dags att göra slag i saken. Svenska riksdagsgruppens alternativa budget innehåller slopandet och undertecknad har tillsammans med bland annat vänsterförbundets Anna Kontula och samlingspartiets Juhana Vartiainen gjort en lagmotion för att ändra på systemet. Lagmotionen har stöd av över 100 ledamöter så nu finns det en verklig möjlighet att få en förändring till stånd. 

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00