Dags att slopa behovsprövningen

28.10.2017 kl. 09:10
Finland behöver ekonomisk tillväxt och en av de största utmaningarna är bristen på arbetskraft. Vi har för få händer och huvuden att ta hand om jobben och om dem som behöver vård.

För att råda bot på situationen, måste vi kunna utnyttja alla de medel som finns till vårt förfogande. Därför är det nu hög tid att slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft, dvs. den som kommer utanför EU eller ETA-området. Det nuvarande systemet är en broms för arbetsmarknaden och för flexibla rekryteringar för våra företag.

Behovsprövningen betyder att arbetskraftsbyrån måste utreda huruvida det för jobbet i fråga finns lämpliga arbetssökanden i Finland eller EU, före man kan bevilja arbetstillstånd åt en person från ett tredje land. Det här oberoende av att personen kanske redan jobbat ett tag hos samma arbetsgivare. Besluten kan dröja månader och det är både byråkratiskt och stelt, och framför allt ohemult för både arbetssökanden och arbetsgivaren. Så kan vi inte ha det.

Rädslan att utländsk arbetskraft mitt i allt skulle storma in på den finska arbetsmarknaden är kraftigt överdriven. Vi har flera branscher som rapporterar om svårigheter att rekrytera personal, och ändå får arbetskraftsbyråerna årligen bara ungefär 8 000 ansökningar att behandla. Av dem beviljas ca 85 % och en tredjedel av arbetssökandena är redan bosatta i Finland. I Nyland lättade man på kriterierna för behovsprövningen inom byggbranschen, men det ledde inte till någon rusch av utländsk arbetskraft.

I det här sammanhanget vill jag poängtera att Finlands starka arbetslagar och bindande arbetsavtal gäller alla aktörer och att det därför inte är möjligt för arbetsgivaren att tex. dumpa lönen för en utländsk arbetstagare.

En annan viktig sak är den mänskliga aspekten i diskussionen. Behovsprövningen binder arbetstagaren till ett visst jobb och kan därför skapa ett beroendeförhållande till arbetsgivaren. Ifall arbetstagaren vill byta bransch och jobb, börjar en ny behovsprövningsprocess, med osäkert utfall och i värsta fall med utvisande ur landet som följd. Slopandet av behovsprövningen ökar den enskilda arbetstagarens autonomiska ställning.

Nu är det dags att göra slag i saken. Svenska riksdagsgruppens alternativa budget innehåller slopandet och undertecknad har tillsammans med bland annat vänsterförbundets Anna Kontula och samlingspartiets Juhana Vartiainen gjort en lagmotion för att ändra på systemet. Lagmotionen har stöd av över 100 ledamöter så nu finns det en verklig möjlighet att få en förändring till stånd. 

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30