SFP presenterade sin skuggbudget

31.10.2017 kl. 07:13
Mer i handen för hushållen, mental hälsa viktig prioritet, slopad arvs- och gåvoskatt för företag

Inkomsttagaren bör få mer pengar i handen. Finland behöver dessutom ett nationellt program för mental hälsa och en reform av familjeledigheterna som ökar pappornas insatser för att sköta barnen när de är små. Det skulle skapa en ny dynamik som förnyar och ökar jämställdheten i arbetslivet.

Det är några av de centrala ingredienserna i Svenska riksdagsgruppens och SFP:s alternativa budget 2018.

– Vår skuggbudget visar att genom rätt prioriteringar kan vi genomföra de reformer som vårt samhälle behöver. Människor förväntar sig mer optimistiska signaler av oss beslutsfattare. Vi har ritningarna för en ordentlig reform av familjeledigheterna där flexibiliteten ökar och pappornas roll blir större, säger partiordförande Anna-Maja Henriksson.

– Mental ohälsa är en annan sak som det inte mera går att tiga om, utan saken kräver klara åtgärder. Här föreslår vi ett nationellt program, säger hon.

Regeringen har inte lyckats med sitt sysselsättningsmål. SFP anser att ambitionsnivån är för låg. Den alternativa budgeten innehåller flera konkreta förslag som kan höja sysselsättningsgraden till 75–80 procent. De nya arbetsplatserna skapas framför allt i de små och medelstora företagen. SFP föreslår att arvs- och gåvoskatten helt slopas för generationsväxlingar i företag.

– Vi har också skissat upp en skatteväxling som sänker skatten på arbete, höjer momsen en aning och ger vanliga inkomsttagare mer i handen. Med större disponibla inkomster i hushållen stimuleras konsumtionen och därmed hela ekonomin. Ingen kan heller klandra vår modell för att öka inkomstskillnaderna. Tvärtom, vår skattesänkningsmodell gynnar också de lägsta inkomstklasserna då vi samtidigt höjer garantipensionen, folkpensionen, studiestödet och barnbidragets ensamförsörjartillägg, säger gruppordförande Stefan Wallin.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00