SFP presenterade sin skuggbudget

31.10.2017 kl. 07:13
Mer i handen för hushållen, mental hälsa viktig prioritet, slopad arvs- och gåvoskatt för företag

Inkomsttagaren bör få mer pengar i handen. Finland behöver dessutom ett nationellt program för mental hälsa och en reform av familjeledigheterna som ökar pappornas insatser för att sköta barnen när de är små. Det skulle skapa en ny dynamik som förnyar och ökar jämställdheten i arbetslivet.

Det är några av de centrala ingredienserna i Svenska riksdagsgruppens och SFP:s alternativa budget 2018.

– Vår skuggbudget visar att genom rätt prioriteringar kan vi genomföra de reformer som vårt samhälle behöver. Människor förväntar sig mer optimistiska signaler av oss beslutsfattare. Vi har ritningarna för en ordentlig reform av familjeledigheterna där flexibiliteten ökar och pappornas roll blir större, säger partiordförande Anna-Maja Henriksson.

– Mental ohälsa är en annan sak som det inte mera går att tiga om, utan saken kräver klara åtgärder. Här föreslår vi ett nationellt program, säger hon.

Regeringen har inte lyckats med sitt sysselsättningsmål. SFP anser att ambitionsnivån är för låg. Den alternativa budgeten innehåller flera konkreta förslag som kan höja sysselsättningsgraden till 75–80 procent. De nya arbetsplatserna skapas framför allt i de små och medelstora företagen. SFP föreslår att arvs- och gåvoskatten helt slopas för generationsväxlingar i företag.

– Vi har också skissat upp en skatteväxling som sänker skatten på arbete, höjer momsen en aning och ger vanliga inkomsttagare mer i handen. Med större disponibla inkomster i hushållen stimuleras konsumtionen och därmed hela ekonomin. Ingen kan heller klandra vår modell för att öka inkomstskillnaderna. Tvärtom, vår skattesänkningsmodell gynnar också de lägsta inkomstklasserna då vi samtidigt höjer garantipensionen, folkpensionen, studiestödet och barnbidragets ensamförsörjartillägg, säger gruppordförande Stefan Wallin.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30