Pressmeddelande

Tarja Halonen skulle vara en bra medlare i Katalonienfrågan

12.10.2017 kl. 11:18

President Tarja Halonen skulle ha den respekt och erfarenhet som behövs för att kunna lyckas i ett medlingsuppdrag i Katalonien

Finland har en lång tradition av duktiga medlare, inte minst Martti Ahtisaari, som fått FN:s fredspris för sina insatser. Finland bör överväga hur man kan bidra till att lösa Katalonienfrågan, ifall behovet av internationell medling uppstår.

- President Tarja Halonen skulle ha den respekt och erfarenhet som behövs för att kunna lyckas i ett medlingsuppdrag i Katalonien. Vid sidan av hennes långa politiska erfarenhet som minister och president har hon också framgångsrikt lett Ålandskommittén, bestående av riksdagsledamöter och åländska lagtingsledamöter, som efter flera år av intensivt arbete nyligen gav ett slutbetänkande om hur Ålands självstyrelselag borde förnyas, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström, svenska riksdagsgruppen.

Ålandsfrågan i början på 1900-talet påminner till viss del om dagens politiska kris i Katalonien. För att lösa Ålandsfrågan behövdes också internationell medling via dåvarande Nationernas Förbund. År 1921 kom man till ett beslut om Ålandsfrågan som i ett historiskt perspektiv visat sig vara mycket framgångsrikt. Då lyckades man lösa en allvarlig konflikt med stor misstro via diplomati och fredliga förhandlingar.

- Man måste komma ihåg att självständighetssträvan i Katalonien inte var så här stor för 10 år sedan. Självständighetssträvandet har vuxit explosionsartat eftersom man i Katalonien upplevt att regeringen i Madrid varit nonchalant och inte tagit Kataloniens äskanden om mer självstyrelse på allvar.

- Den stora majoriteten i Katalonien har länge velat se en utveckling av Kataloniens ekonomiska självstyrelse, inte självständighet. Därför torde förutsättningar för att nå en diplomatisk lösning finnas ifall man kan överbrygga misstron. Här tror jag att Tarja Halonen kunde spela en avgörande roll ifall man åberopar internationell hjälp och om hon själv skulle vara redo att överväga en sådan roll

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?

04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.

17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.

16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande

13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.

13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.

03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.

18.09.2007 kl. 15:35