Tarja Halonen skulle vara en bra medlare i Katalonienfrågan

12.10.2017 kl. 11:18
President Tarja Halonen skulle ha den respekt och erfarenhet som behövs för att kunna lyckas i ett medlingsuppdrag i Katalonien

 

 

Finland har en lång tradition av duktiga medlare, inte minst Martti Ahtisaari, som fått FN:s fredspris för sina insatser. Finland bör överväga hur man kan bidra till att lösa Katalonienfrågan, ifall behovet av internationell medling uppstår.

 

- President Tarja Halonen skulle ha den respekt och erfarenhet som behövs för att kunna lyckas i ett medlingsuppdrag i Katalonien. Vid sidan av hennes långa politiska erfarenhet som minister och president har hon också framgångsrikt lett Ålandskommittén, bestående av riksdagsledamöter och åländska lagtingsledamöter, som efter flera år av intensivt arbete nyligen gav ett slutbetänkande om hur Ålands självstyrelselag borde förnyas, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström, svenska riksdagsgruppen.

 

Ålandsfrågan i början på 1900-talet påminner till viss del om dagens politiska kris i Katalonien. För att lösa Ålandsfrågan behövdes också internationell medling via dåvarande Nationernas Förbund. År 1921 kom man till ett beslut om Ålandsfrågan som i ett historiskt perspektiv visat sig vara mycket framgångsrikt. Då lyckades man lösa en allvarlig konflikt med stor misstro via diplomati och fredliga förhandlingar.

 

- Man måste komma ihåg att självständighetssträvan i Katalonien inte var så här stor för 10 år sedan. Självständighetssträvandet har vuxit explosionsartat eftersom man i Katalonien upplevt att regeringen i Madrid varit nonchalant och inte tagit Kataloniens äskanden om mer självstyrelse på allvar.

 

- Den stora majoriteten i Katalonien har länge velat se en utveckling av Kataloniens ekonomiska självstyrelse, inte självständighet. Därför torde förutsättningar för att nå en diplomatisk lösning finnas ifall man kan överbrygga misstron. Här tror jag att Tarja Halonen kunde spela en avgörande roll ifall man åberopar internationell hjälp och om hon själv skulle vara redo att överväga en sådan roll
Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30