Skapa realistiska valmöjligheter

12.10.2017 kl. 15:16
Det som är bäst för föräldrarna är oftast bäst för barnet

 

– Det som är bäst för föräldrarna är oftast bäst för barnet. Därför är det fundamentalt viktigt att reformen av familjeledigheterna genomförs så att föräldrarna har faktiska möjligheter att välja hur barnen sköts.

Det betonar riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi som var SFP:s representant vid ett parlamentariskt hörande om familjereformen som ordnades på torsdagen. Social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila och undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen ville höra hur samtliga riksdagsgrupper ser på familjereformen.

Rehn-Kivi understryker att Svenska riksdagsgruppen redan för ett år sedan konkret räknat in en tredelad familjereform i sin skuggbudget. Den utgår från att den nuvarande inkomstrelaterade föräldraledigheten ersätts av 6+6+6–modellen, som ger vardera föräldern rätt till en sexmånadersperiod och den tredje perioden är valbar för någondera parten. De två andra huvudingredienserna i SFP:s modell är att tiden för hemvårdsstöd förkortas och att barn som fyllt tre år erbjuds fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik.

– Vi vill skapa en mer jämställd arbetsmarknad, vilket inte sker om inte pappor uppmuntras och har rätt att vara hemma med barnet. Här behövs realistiska alternativ. Vi tror inte att reformen lyckas om man, som regeringen, bara siktar in sig på kostnadsneutrala lösningar. God familjepolitik måste få kosta, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00