Tingsrättsreformen slår hårt mot det svenska

25.10.2017 kl. 08:01
Reformen slår extra hårt mot de svenskspråkiga strukturerna och riskerar på längre sikt att äventyra möjligheten för svenskspråkiga att i praktiken få en rättsprövning på sitt modersmå

 

 

Riksdagen inledde idag behandlingen av lagutskottets betänkande till regeringens föreslagna tingsrättsreform.

Regeringens förslag till tingsrättsreform går hårt mot de svenska strukturerna. Borgå och Raseborgs tingsrätter föreslås läggas ned samtidigt som sessionsplatserna på Kimitoön, i Kristinestad, Kyrkslätt och Jakobstad föreslås dras in. Österbottens tingsrätt föreslås också byta förvaltningsspråk från svenska till finska, efter att den slagits ihop med mellersta Österbottens tingsrätt. Om reformen godkänns av riksdagen blir Ålands tingsrätt den enda tingsrätten kvar i landet med svenska som förvaltningsspråk.

 

- Reformen slår extra hårt mot de svenskspråkiga strukturerna och riskerar på längre sikt att äventyra möjligheten för svenskspråkiga att i praktiken få en rättsprövning på sitt modersmål, säger Mats Löfström, viceordförande för svenska riksdagsgruppen.

 

- Särskilt aningslöst är att avskaffa tingsrätterna från de orter där det tvåspråkiga har fungerat ypperligt väl, nämligen Raseborg och Borgå, och där en sammanslagning med stora enheter i Esbo respektive Vanda kan rasera servicen på eget språk i praktiken, säger lagutskottets viceordförande Eva Biaudet.

 

I beredningsprocessen av reformen har svenskspråkig personal meddelat att de inte planerat att flytta från de orter där de nedläggningshotade tingsrätterna finns.

 

- Kanslipersonalen från Borgå och Raseborg kan med fog förväntas ha svårt att flytta med till huvudstadsregionen. Avstånden i Nyland är långa och förbindelserna svaga för en arbetspendlare. Lagutskottet delar oron men gömmer sig bakom tomma löften om storleksfördelar beträffande rekrytering av språkkunnig personal. Vi som jobbat med tryggande att svensk service i praktiken vet att det inte räcker med tomma förhoppningar. Det är alltså helt förkastligt att slå igen fungerande och effektiva enheter, fortsätter Biaudet.

 

- Regeringen eftersträvar inbesparingar men glömmer att rättsväsendet är en grundläggande funktion i samhället och måste trygga tillträde för alla. På kort tid har tingsrättsnätverket minskats radikalt utan att vi kunnat evaluera följderna i kostnader eller kvalitet. Lagutskottets medlemmar har under behandlingen, likasom många experter, delat vår oro för de språkliga rättigheterna inom rättsväsendet men var ändå inte beredda att underkänna regeringens förslag. De allra största enheterna har inte visat sig vara de bästa, säger Biaudet.

 

Tingsrättsreformen kommer också att påverka auskulteringsplatserna, som är helt avgörande i utbildningen av svenskspråkig personal till domstolsväsendet. Enligt förslaget skulle antalet svenskspråkiga auskulteringsplatser minskas till två från dagens fem. Sammanlagt finns idag 138 auskulteringsplatser i landet.

 

- Två svenskspråkiga auskulteringsplatser i hela landet är inte tillräckligt. Regeringen behöver därför återkomma med åtgärder för hur man tryggar tillräckligt med svenskspråkiga auskulteringsplatser också i framtiden, säger Löfström.

 

Riksdagen beslöt 24.10 2017 att bordlägga behandlingen.

Eva Biaudet och Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35