Tingsrättsreformen slår hårt mot det svenska

25.10.2017 kl. 08:01
Reformen slår extra hårt mot de svenskspråkiga strukturerna och riskerar på längre sikt att äventyra möjligheten för svenskspråkiga att i praktiken få en rättsprövning på sitt modersmå

 

 

Riksdagen inledde idag behandlingen av lagutskottets betänkande till regeringens föreslagna tingsrättsreform.

Regeringens förslag till tingsrättsreform går hårt mot de svenska strukturerna. Borgå och Raseborgs tingsrätter föreslås läggas ned samtidigt som sessionsplatserna på Kimitoön, i Kristinestad, Kyrkslätt och Jakobstad föreslås dras in. Österbottens tingsrätt föreslås också byta förvaltningsspråk från svenska till finska, efter att den slagits ihop med mellersta Österbottens tingsrätt. Om reformen godkänns av riksdagen blir Ålands tingsrätt den enda tingsrätten kvar i landet med svenska som förvaltningsspråk.

 

- Reformen slår extra hårt mot de svenskspråkiga strukturerna och riskerar på längre sikt att äventyra möjligheten för svenskspråkiga att i praktiken få en rättsprövning på sitt modersmål, säger Mats Löfström, viceordförande för svenska riksdagsgruppen.

 

- Särskilt aningslöst är att avskaffa tingsrätterna från de orter där det tvåspråkiga har fungerat ypperligt väl, nämligen Raseborg och Borgå, och där en sammanslagning med stora enheter i Esbo respektive Vanda kan rasera servicen på eget språk i praktiken, säger lagutskottets viceordförande Eva Biaudet.

 

I beredningsprocessen av reformen har svenskspråkig personal meddelat att de inte planerat att flytta från de orter där de nedläggningshotade tingsrätterna finns.

 

- Kanslipersonalen från Borgå och Raseborg kan med fog förväntas ha svårt att flytta med till huvudstadsregionen. Avstånden i Nyland är långa och förbindelserna svaga för en arbetspendlare. Lagutskottet delar oron men gömmer sig bakom tomma löften om storleksfördelar beträffande rekrytering av språkkunnig personal. Vi som jobbat med tryggande att svensk service i praktiken vet att det inte räcker med tomma förhoppningar. Det är alltså helt förkastligt att slå igen fungerande och effektiva enheter, fortsätter Biaudet.

 

- Regeringen eftersträvar inbesparingar men glömmer att rättsväsendet är en grundläggande funktion i samhället och måste trygga tillträde för alla. På kort tid har tingsrättsnätverket minskats radikalt utan att vi kunnat evaluera följderna i kostnader eller kvalitet. Lagutskottets medlemmar har under behandlingen, likasom många experter, delat vår oro för de språkliga rättigheterna inom rättsväsendet men var ändå inte beredda att underkänna regeringens förslag. De allra största enheterna har inte visat sig vara de bästa, säger Biaudet.

 

Tingsrättsreformen kommer också att påverka auskulteringsplatserna, som är helt avgörande i utbildningen av svenskspråkig personal till domstolsväsendet. Enligt förslaget skulle antalet svenskspråkiga auskulteringsplatser minskas till två från dagens fem. Sammanlagt finns idag 138 auskulteringsplatser i landet.

 

- Två svenskspråkiga auskulteringsplatser i hela landet är inte tillräckligt. Regeringen behöver därför återkomma med åtgärder för hur man tryggar tillräckligt med svenskspråkiga auskulteringsplatser också i framtiden, säger Löfström.

 

Riksdagen beslöt 24.10 2017 att bordlägga behandlingen.

Eva Biaudet och Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15