Skördeskador

07.10.2017 kl. 06:10
Sommaren 2017 har hört till de besvärligare i mannaminne.  På grund av en kall och regnig sommar med en alldeles för låg värmesumma har grödorna inte blivit färdiga i tid och en stor del av spannmålen är ännu oskördad

Nu är vi en vecka inne i oktober, och det regnar igen i så gott som hela landet. ProAgrias prognos berättar att redan nu kommer höjda kostnader och skördeförluster att kosta jordbruket minst 150-200 miljoner i högre torkkostnader och skörd som blir kvar på åkern. Jordbrukarna är redan mycket ekonomiskt trängda efter flera år av urusla priser. Nu krävs det att statsmakten reagerar både i Bryssel och nationellt.

Jag och SFP:s EU-parlamentariker Nils Torvalds gick därför ut tidigare i veckan och yrkade på att Finland nästa måndag när EU:s jordbruksministrar sammanträder i Luxemburg kräver att EU på grund av den exceptionella situationen hjälper oss med krisen. Kravet är berättigat och kan få uppbackning också från andra EU-länder eftersom situationen i till exempel de baltiska länderna påminner om den vi har i Finland. Förutom att ställa krav på Bryssel måste vi också ta i bruk inhemska åtgärder för att minska på belastningen. Det kan gälla allt från att få regeringen att backa från beskärningarna i LFA-stödet till eventuella skördeskadekrediter och flexibilitet i nitratdirektivet som styr när man får sprida gödsel på åkrarna.

Jordbrukarna saknar idag ett fungerande skyddsnät efter att skördeskadelagen avslutades och upphörde att gälla 2015. Det system med frivilliga, marknadsbaserade försäkringar som enligt regeringen skulle ersätta skördeskadelagen saknar i praktiken betydelse. Där den gamla skördeskadeersättningslagen visserligen trädde i kraft först när skadorna var mycket stora så beaktade den i alla fall den verkliga situationen ute på åkrarna. De försäkringar som nu bjuds ut åt odlarna är dyra och ställer mycket strikta krav på regnmängder under bestämda perioder och ersätter i praktiken inte en sådan situation som vi haft denna sommar.

Jag besökte Ungern tidigare i höst och där hade den ungerska staten byggt upp en skördeskadefond där en del av kapitalet kom från statsbudgeten och jordbruk över en viss storlek via lag var ålagda att delta i finansieringen av fonden. Ett sådant system tar tid att bygga upp och kan inte hjälpa oss idag men eftersom vi idag saknar ett fungerande skyddsnät är det något att tänka på. Vädrets makter kommer vi aldrig att rå på men vi kan lindra konsekvenserna av extrema väderförhållanden också framöver med klok lagstiftning.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35