Löfström fick beslut av justitiekanslern gällande klagomål om svenskspråkigas möjligheter att delta i beredningen av båtskattelagen

05.10.2017 kl. 09:28

Regeringen planerade tidigare i år att med snabb tidtabell införa en båtskatt. Den snabba tidtabellen skapade utmaningar i lagberedningen och gjorde bland annat att utkastet till lagförslag publicerades på svenska först efter att tidpunkten för inlämnandet av utlåtanden gått ut. Det här gjorde att svenskspråkiga inte hade samma möjligheter att ge respons på lagförslaget. Det föranledde att riksdagsledamot Mats Löfström lämnade in ett klagomål om saken till justitiekanslern och bad justitiekanslersämbetet att säkerställa att både finsk- och svenskspråkiga har likvärdiga möjligheter att ge synpunkter på lagförslagen och dess fortsatta beredning.

Justitiekanslern är nu klar med sin utredning och konstaterar i sitt beslut att finansministeriet i beredningen av lagförslaget om båtskatten inte uppfyllt kraven i språklagen och att förfarandet inte heller i övrigt uppfyllde kraven för god lagberedning.

Justitiekanslern konstaterar bland annat följande:

”Med beaktande av att syftet med hörande vid författningsberedning är att alla ska ha möjlighet att ge ett utlåtande, samt med beaktande också av målsättningen att nationalspråken ska behandlas lika, konstaterar jag att finansministeriets förfarande inte kan anses uppfylla kraven i språklagen och att ministeriets förfarande inte heller i övrigt uppfyller kraven för god lagberedning. Som framgår av utredningen är i synnerhet den snäva tidtabellen för den fortsatta beredningen ägnad att skapa ett intryck av att de remissinstanser som tog del av materialet på svenska inte i verkligheten skulle ha fått sina eventuella utlåtanden beaktade”.

”Som en orsak till den snäva tidtabellen har finansministeriet i sin utredning fört fram en överenskommelse på politisk nivå om att lagen ska sättas i kraft den första maj 2017. Till denna del konstaterar jag att de i grundlagen tryggade grundläggande språkliga rättigheterna, om vilka det föreskrivs närmare i språklagen, inte får äventyras på grund av politiskt fastställda tidtabellsmålsättningar.”

  • Det känns bra att justitiekanslern tydligt konstaterar att beredningen av båtskattelagen inte uppfyllt kraven för god lagberedning eftersom det slår fast att det funnits brister och att de bristerna måste åtgärdas, säger Mats Löfström.

 

  • Även om jag är mycket glad över att regeringen, efter stark kritik, drog tillbaka hela förslaget om båtskatt är det viktigt att komma ihåg att det här klagomålet till justitiekanslern inte enbart handlade om båtskatten, utan om principen att finsk- och svenskspråkiga måste ha likvärdiga möjligheter att ge synpunkter på beredning av lagförslag. Gällande det är justitiekanslerns beslut en viktig påminnelse, säger Löfström.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00