Interpellationsdebatt om spårtrafiken nu och i framtiden.

03.10.2017 kl. 14:18
Gruppanförande 3.10 2017 hållet av , Mats Nylund

Ärade talman,
Beslut om att öppna järnvägspersontrafiken för konkurrens är motiverat. Konkurrens är, rätt genomförd, bra. Kravet att öppna för konkurrens härstammar från EU:s fjärde järnvägspaket och det är i sig bra att minister Berner har varit aktiv i saken.

Att utveckla tågtrafiken sunt och användarvänligt är centralt för Svenska riksdagsgruppen och SFP. Vi har inte råd med några felsteg här. Det som bekymrar oss är att regeringens planer för att tidigarelägga konkurrensutsättningen inte övertygar.

Här vill jag understryka att detaljerna inte är irrelevanta. Tvärtom är det detaljerna som kan vara avgörande för om konkurrensutsättningen lyckas. Tågen som transportmedel påverkar många människors liv och vardag. Därför bör man kunna lita på att tidtabellerna håller och att tågen stannar på stationerna.

 

Vi anser det klokt att riksdagen i detta skede diskuterar den tilltänkta processen. Det är nu vi vill ha svar av regeringen, innan vi glider in i en process som senare kan vara svår att korrigera.
Det säger sig självt att konkurrensutsättningen bör genomföras så att tågtrafiken ökar sin popularitet som färdmedel. En annan målsättning bör vara att servicenivån säkerställs och att biljettpriserna hålls på en rimlig nivå.

I ett avlångt land som Finland – som dessutom har en annan spårbredd än resten av EU – är det inte så enkelt att genomföra en konkurrensutsättning av spårtrafiken.

En helt fundamental förutsättning för att konkurrensen ska fungera är att vi måste förbättra kapaciteten på vårt järnvägsnät. Som vi konstaterar i interpellationen: Utan investeringar finns det inte rum för tillväxt för nya operatörer på vårt huvudsakligen enspåriga bannät. Vi behöver dubbelspår, inte minst på Kustbanan. Den största flaskhalsen för både passagerar- och godstrafik är Stambanan mellan Helsingfors och Tammerfors. Om vi verkligen vill utveckla järnvägen som vårt mest klimatvänliga kommunikationsmedel måste kapaciteten på Stambanan förbättras.
Bristen på ledig spårkapacitet när det gäller lokaltågen i Helsingforsregionen är skriande.

Mot den bakgrunden är det förvånande hur litet regeringen i sin plan för öppen konkurrens talar om hur spårnätets kapacitet ska förbättras. Vad svara regeringen konkret på detta? Svenska riksdagsdagsgruppen anser att regeringen borde utarbeta en mekanism som säkerställer att det kontinuerligt görs investeringar i bannätet.

Ärade talman,

I förra fredagens nummer av Financial Times konstaterades klarsynt att det finns bevis på att avslutade statliga monopol har fungerat på vissa marknader, men inte på andra.

Vi vet alla att konkurrensutsättningen av järnvägspersontrafiken är ett krävande projekt och då är det, som jag sa, högst relevant att detaljerna görs rätt.

Det är av största vikt att man i den nya marknadsmodellen har avtal som förpliktigar företagen att säkerställa servicen. Målet ska naturligtvis vara att trygga tillgången till persontrafiktjänster på järnvägarna i hela landet.

Det är viktigt att VR bevaras som en stark aktör inom spårtrafiken också efter genomförd konkurrensutsättning. Ett statligt inflytande för att utveckla järnvägstrafiken behövs. Regeringen vill spjälka upp VR-Group Ab i tre skilda bolag. Är det nödvändigt med ett skilt materielbolag och ett skilt bolag för service- och underhåll? Här vill vi höra vilka välgrundade motiveringar regeringen har.

Till sist: Villkoret för att konkurrensutsättningen ska kunna genomföras är god lagberedning. Regeringen har inte alltid varit så bra på att lyssna på experter. Det får ju inte vara så att man selektivt lyssnar på de rådgivare och konsulter som ger de svar som man själv önskar och slår dövörat till för kritikerna?

 

En förutsättning för att en konkurrensutsättning av tågtrafiken ska lyckas är att det görs betydande investeringar i bannätet så att spårkapaciteten tryggas. Svenska riksdagsgruppen anser att denna förutsättning inte uppfylls och att regeringen inte presenterat en hållbar lösning för att åtgärda detta. Under beredningen har regeringen inte opartiskt beaktat olika experters synpunkter. Regeringen har inte heller förmått presentera en trovärdig helhetsplan för att öppna tågtrafiken för konkurrens.

Mot den bakgrunden stöder vi förslaget om misstroende.

 
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00