Henriksson vill se satsningar på vaccinationsupplysning

30.09.2017 kl. 10:14
Enligt en utredning från institutet för hälsa och välfärd (THL) är täckningsgraden mot mässling, påssjuka och röda hund under 90 % på många håll i Österbotten.

Detta gäller barn födda mellan åren 2012 och 2014. Familjer i regionen har förhållit sig skeptiska mot att ge barnet MPR-vaccinet som skyddar mot dessa sjukdomar på grund av eventuella sidoeffekter. I Jakobstadsregionen har endast ca 83 % av barnen födda 2013 fått MPR-vaccinet.

- Siffran är alarmerande låg och har orsakat en hög smittorisk för till exempel mässling. För att vi ska uppnå en god vaccinationsnivå i hela landet behövs upplysning och effektiverad information, speciellt i Österbotten. För att erbjuda information och kunskap kring vaccinationer och barnhälsa kunde ett treårigt vaccinationsupplysningsprojekt vara på sin plats, säger SFP:s partiordförande och riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson.

För att smittorisken ska försvinna borde vaccinationsgraden vara ca 95 %. I hela landet är genomsnittet nu 94,8 %. För att åtgärda situationen lämnade Henriksson igår fredag in en budgetmotion där hon föreslår 100 000 euro för att öka vaccinationsupplysningen och för att höja vaccinationstäckningen i Österbotten.

Henriksson lämnade också in en motion om anslag för bland annat restaurering av krigs-skadeståndsskonaren Vega samt varvsområdet i Jakobstads Gamla hamn.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00