Katalonien förtjänar en folkomröstning

01.10.2017 kl. 08:12
Läget i Katalonien blir allt mer spänt. På söndag är det tänkt att en sedan länge planerad folkomröstning om självständighet ska hållas. Det politiska trycket på folkomröstningen är stort och frågan om Kataloniens självständighet har de senaste åren helt tagit över regionens politiska debatt.

Jag har många vänner i Katalonien. De har alla önskat att regionen ska få bli mer självstyrd och självständig, men självständighet har i sig aldrig tidigare varit ett självändamål. Idag dominerar de tankarna helt och man kan fråga sig varför läget har polariserats?

 

Jo, på grund av Spaniens och Madrids nonchalans mot regionen. Katalonien är självstyrt, men har inte samma grad av ekonomiska självstyrelse som till exempel Baskien och Navarra. Kataloniens strävanden handlade tills nyligen inte om självständighet, utan om att man skulle få behålla en större andel av de pengar som genereras i regionen, på samma sätt som Baskien. Katalonien utgör cirka 20 % av Spaniens ekonomi, är framgångsrikt och exportfokuserat.

 

Kataloniens äskanden har dock mötts av kalla handen och från Spaniens sida har man varit mycket motvillig att diskutera en utveckling av självstyrelsen. Bristen på dialog och bristen att vilja diskutera har skapat grogrunden för starkare separatism. Det gör att man nu är där man är, nästan vid vägens ände.

 

Saker har inte blivit lättare av dumma politiska uttalanden från betydande spanska politiker. För några år sedan tyckte dåvarande Europaparlamentets vice-talman Alejo Vidal-Quadras, från nuvarande regeringspartiet Partido Popular, att Spanien skulle sända in militär polis för att ta över den katalanska polisen och institutionerna i Katalonien.

 

Spaniens premiärminister Mariano Rajoy, Partido Popular, har varit tydlig med att Spaniens territoriella integritet måste förbli. Det här märks också i Spaniens utrikespolitik. Spanien är det enda betydande landet i Västeuropa som ännu idag inte erkänt Kosovos självständighet. Spanien har också följt med Skottlands folkomröstning om självständighet med förskräckelse och har i allmänhet alltid haft en njugg inställning till autonoma regioners direkta inflytande i Europeiska Unionen.

 

Det kommande försöket till en folkomröstning av självständighet är inte det första. År 2014 ordnades en sådan, men valdeltagandet var lågt och legitimiteten kunde ifrågasättas. Folkomröstningen gav ändå Barcelona mer legitima krav i förhandlingarna med Madrid. Men, i stället för förhandlingar inleddes en rättsprocess mot den dåvarande katalanska regeringschefen Artur Mas för ”konstitutionellt trots”. I mars i år kungjordes domarna som innebar att Artur Mas stängdes av två år från politiken. Det här gav självständighetsfrågan ytterligare kraft.

 

Spaniens konstitutionella domstol har förklarat folkomröstningen olaglig och inför söndagens omröstning har man beslagtagit valmaterial och stora mängder röstsedlar. Spansk polis har sänts till Katalonien och man har stängt ner hemsidor med information om folkomröstningen och arresterat katalanska tjänstemän.

 

De här hårda tagen är oproportionerliga och måste fördömas. Om man vill få respekt för domslut, måste man också respektera åsikts- och pressfrihet, grundläggande principer i demokratier. De här tuffa åtgärderna polariserar enbart situationen ytterligare, vilket är farligt. Om det inte finns politisk vilja från Madrid att lösa konflikten förtjänar Katalonien att få ordna en folkomröstning.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35