Ny livsmedelsmarknadslagstiftning

30.09.2017 kl. 07:35

Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä meddelade tidigare i veckan att ministeriet tillsätter en arbetsgrupp som ska arbeta fram en ny livsmedelsmarknadslagstiftning. Den nya lagen ska stärka jordbrukarens ställning i livsmedelskedjan. Det ska ske bland annat genom att man tillsätter en livsmedelsombudman som i sin myndighetsutövning kan övervaka och ingripa när handelsprinciperna är osunda.

 

Beslutet är både nödvändigt och efterlängtat. Bondeorganisationerna SLC och MTK har i många är krävt lagstiftningsåtgärder som stärker jordbrukarnas ställning livsmedelshandelskedjan. Flera vetenskapligt utförda undersökningar, den senaste gjord av Konsument- och konkurrensverket, har visat att handelns ställning är avsevärt starkare än den övriga leden i kedjan och att i synnerhet jordbrukarnas förhandlingsposition är svag. När sund konkurrens saknas och jämvikten inte fungerar med frivilliga medel är det helt på sin plats att rätta till det med lagstiftning.

 

De brister som uppdagades bland annat i KKV:s utredning var att handeln tvingade leverantörerna att ta tillbaka färskvaror som inte blivit sålda. Det har förekommit exempel där leverantörerna har ålagts att betala för platser i hyllorna och där varuleverantörerna måste vara med och bekosta handelns reklamkampanjer. Ett bekymmer som ökat i omfattning de senaste åren är den ökande andelen av handelns egna märken, de så kallade private label-produkterna. Där fungerar det inte helt sällan så att livsmedelsförädlingsföretagens utvecklingsavdelningar tar fram nya produkter till höga kostnader, vartefter det inte tar länge förrän det finns parallella produkter, mer eller mindre plagiat, som säljs som handelns egna märken. Det betyder att handelskedjorna utan egen insats drar nytta av ett dyrt utvecklingsarbete och samtidigt gör råvarorna utbytbara vilket är hela tanken med de egna märkena.

 

Det kan inte fortsätta på detta sätt. Handelns vinst ökar och producentpriserna hör till de lägsta i EU. Ett slående exempel syntes tidigare i höst när ett av våra börsnoterade köttförädlingsföretag i samband med att de presenterade sitt halvårsresultat, meddelade att det var svagare än beräknat på grund av att de inte kunnat leverera så mycket inhemskt nötkött som  marknaden skulle ha velat ha. Samtidigt så var det pris bönderna fick ett av de lägsta i hela EU. Så fungerar inte en sund marknad. Finns det brist på en vara så ska priset stiga. Det är hög tid att ingripa nu om vi ska ha inhemsk livsmedelsproduktion också i framtiden.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30