Ny livsmedelsmarknadslagstiftning

30.09.2017 kl. 07:35

Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä meddelade tidigare i veckan att ministeriet tillsätter en arbetsgrupp som ska arbeta fram en ny livsmedelsmarknadslagstiftning. Den nya lagen ska stärka jordbrukarens ställning i livsmedelskedjan. Det ska ske bland annat genom att man tillsätter en livsmedelsombudman som i sin myndighetsutövning kan övervaka och ingripa när handelsprinciperna är osunda.

 

Beslutet är både nödvändigt och efterlängtat. Bondeorganisationerna SLC och MTK har i många är krävt lagstiftningsåtgärder som stärker jordbrukarnas ställning livsmedelshandelskedjan. Flera vetenskapligt utförda undersökningar, den senaste gjord av Konsument- och konkurrensverket, har visat att handelns ställning är avsevärt starkare än den övriga leden i kedjan och att i synnerhet jordbrukarnas förhandlingsposition är svag. När sund konkurrens saknas och jämvikten inte fungerar med frivilliga medel är det helt på sin plats att rätta till det med lagstiftning.

 

De brister som uppdagades bland annat i KKV:s utredning var att handeln tvingade leverantörerna att ta tillbaka färskvaror som inte blivit sålda. Det har förekommit exempel där leverantörerna har ålagts att betala för platser i hyllorna och där varuleverantörerna måste vara med och bekosta handelns reklamkampanjer. Ett bekymmer som ökat i omfattning de senaste åren är den ökande andelen av handelns egna märken, de så kallade private label-produkterna. Där fungerar det inte helt sällan så att livsmedelsförädlingsföretagens utvecklingsavdelningar tar fram nya produkter till höga kostnader, vartefter det inte tar länge förrän det finns parallella produkter, mer eller mindre plagiat, som säljs som handelns egna märken. Det betyder att handelskedjorna utan egen insats drar nytta av ett dyrt utvecklingsarbete och samtidigt gör råvarorna utbytbara vilket är hela tanken med de egna märkena.

 

Det kan inte fortsätta på detta sätt. Handelns vinst ökar och producentpriserna hör till de lägsta i EU. Ett slående exempel syntes tidigare i höst när ett av våra börsnoterade köttförädlingsföretag i samband med att de presenterade sitt halvårsresultat, meddelade att det var svagare än beräknat på grund av att de inte kunnat leverera så mycket inhemskt nötkött som  marknaden skulle ha velat ha. Samtidigt så var det pris bönderna fick ett av de lägsta i hela EU. Så fungerar inte en sund marknad. Finns det brist på en vara så ska priset stiga. Det är hög tid att ingripa nu om vi ska ha inhemsk livsmedelsproduktion också i framtiden.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00