Ny livsmedelsmarknadslagstiftning

30.09.2017 kl. 07:35

Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä meddelade tidigare i veckan att ministeriet tillsätter en arbetsgrupp som ska arbeta fram en ny livsmedelsmarknadslagstiftning. Den nya lagen ska stärka jordbrukarens ställning i livsmedelskedjan. Det ska ske bland annat genom att man tillsätter en livsmedelsombudman som i sin myndighetsutövning kan övervaka och ingripa när handelsprinciperna är osunda.

 

Beslutet är både nödvändigt och efterlängtat. Bondeorganisationerna SLC och MTK har i många är krävt lagstiftningsåtgärder som stärker jordbrukarnas ställning livsmedelshandelskedjan. Flera vetenskapligt utförda undersökningar, den senaste gjord av Konsument- och konkurrensverket, har visat att handelns ställning är avsevärt starkare än den övriga leden i kedjan och att i synnerhet jordbrukarnas förhandlingsposition är svag. När sund konkurrens saknas och jämvikten inte fungerar med frivilliga medel är det helt på sin plats att rätta till det med lagstiftning.

 

De brister som uppdagades bland annat i KKV:s utredning var att handeln tvingade leverantörerna att ta tillbaka färskvaror som inte blivit sålda. Det har förekommit exempel där leverantörerna har ålagts att betala för platser i hyllorna och där varuleverantörerna måste vara med och bekosta handelns reklamkampanjer. Ett bekymmer som ökat i omfattning de senaste åren är den ökande andelen av handelns egna märken, de så kallade private label-produkterna. Där fungerar det inte helt sällan så att livsmedelsförädlingsföretagens utvecklingsavdelningar tar fram nya produkter till höga kostnader, vartefter det inte tar länge förrän det finns parallella produkter, mer eller mindre plagiat, som säljs som handelns egna märken. Det betyder att handelskedjorna utan egen insats drar nytta av ett dyrt utvecklingsarbete och samtidigt gör råvarorna utbytbara vilket är hela tanken med de egna märkena.

 

Det kan inte fortsätta på detta sätt. Handelns vinst ökar och producentpriserna hör till de lägsta i EU. Ett slående exempel syntes tidigare i höst när ett av våra börsnoterade köttförädlingsföretag i samband med att de presenterade sitt halvårsresultat, meddelade att det var svagare än beräknat på grund av att de inte kunnat leverera så mycket inhemskt nötkött som  marknaden skulle ha velat ha. Samtidigt så var det pris bönderna fick ett av de lägsta i hela EU. Så fungerar inte en sund marknad. Finns det brist på en vara så ska priset stiga. Det är hög tid att ingripa nu om vi ska ha inhemsk livsmedelsproduktion också i framtiden.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35