Språkförsöken är ulvar i fårakläder

26.09.2017 kl. 13:57
Riksdagen debatterar på tisdag de regionala språkförsöken där ca 2 200 ungdomar tillåts välja bort det andra inhemska språket i den grundläggande utbildningen.

- Försöken motiveras med ökad valfrihet för barn och unga. Detta är en valfrihet som kan komma att stå individen mycket dyrt, eftersom studier och kunskaper i svenska förutsätts i de fortsatta studierna. Varför stänga dörrar i ett skede i livet då ingen kan veta vilka kunskaper som behövs i framtiden, frågar riksdagsledamot Mikaela Nylander.

 

- Det är en illa dolda agenda från vissa partiers del att göra svenskundervisningen frivillig i hela landet på sikt. Detta skulle ha direkta effekter på den så kallade tjänstemannasvenskan och på möjligheterna att i praktiken kunna ställa krav på kunskaper i svenska inom den offentliga sektorn.

 

Nylander anser det vara sorgligt att behöva diskutera hur vi ska kunna läsa färre språk då vi borde lägga politiskt krut på att tidigarelägga all språkundervisning och sporra våra barn och unga att läsa flera språk.

 

- Utbildningspolitiskt är de regionala språkförsöken direkt illavarslande eftersom de så kraftigt avviker från grundprincipen om att ingen ska tillåtas att helt välja bort kunskaper som behövs senare i livet. Att skapa jämlika förutsättningar för alla barn har varit den bärande tanken inom finländsk utbildningspolitik. Detta äventyras nu.

 

Lagförslaget kommer att behandlas i kulturutskottet som en del av budgeten.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00