Kommunerna bär de ekonomiska riskerna

21.09.2017 kl. 08:19

Landskapsreformen och den medföljande social- och hälsovårdsreformen är ännu helt öppen. Det skapar osäkerhet i kommunerna.

Det är svårt för kommunerna att planera ekonomin på lång sikt, vilket också hindrar investeringar. Speciellt den föreslagna finansieringsmodellen, där alla kommuner mister en lika stor andel av sina skatteintäkter, behandlar kommunerna orättvist.

 

- De kommuner, som skött sin ekonomi och lyckats ordna vården på ett kostnadseffektivt sätt, drabbas nu extra hårt och blir i framtiden mer eller mindre beroende av statsandelar, säger SFP:s riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi under debatten om nästa års statsbudget.

 

Också sote-fastigheterna, som kommunerna kan bli kvar med då landskapets skyldighet att hyra dem upphör, är ett orosmoment. Många kommuner planerar redan nu, kanske förhastat, att sälja fastigheterna med verksamhet till privata vårdbolag.

 

- Kommunerna borde få vara med och producera social- och hälsovårdstjänster i de kommande landskapen. Fastigheterna och expertisen finns ju redan och arrangemanget skulle ge möjlighet att på bästa sätt integrera olika tjänster mellan kommunerna och landskapen.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00