Lokala skarvproblem måste åtgärdas

19.09.2017 kl. 07:31
Problemet med alltför stora skarvkolonier lokalt eller regionalt har länge förringats av olika orsaker. Sifferlekar om antalet häckande par, tvisten huruvida skarven bara äter skräpfisk och olika tolkningar av vad EU:s fågeldirektiv möjliggör har präglat diskussionen.

Den lokala verkligheten såsom förstörda holmar, försämrad vattenkvalitet och minskad tillgång på fisk har mötts av argument som hänför sig till nationella linjedragningar och tolkning av EU- lagstiftning. Det tröstar föga att höra om skyddsbehov på EU-nivå då holmar i din närhet förvandlas till stinkande nästen man inte kan närma sig. Konflikterna har avlöst varandra.

 

Vi var därför många som välkomnade det arbete miljöminister Tiilikainen påbörjade genom att tillsätta den nationella skarvarbetsgruppen med uppgift att dryfta skarvproblematiken och att finna lösningar. Som ett resultat av detta nationella arbete har de regionala NMT-centralerna tillsatt regionala skarvarbetsgrupper som ska producera information om lokala problemområden. Det här är i princip rätt förfaringssätt, eftersom problemen är lokala eller regionala. Det förutsätter dock att man tar de lokala eller regionala problemen på allvar.

 

Förväntningarna på de regionala skarvarbetsgrupperna är stora. I slutet av juni ställde undertecknad och några kollegor ett skriftligt spörsmål om vilka konkreta åtgärder regeringen tänker vidta för att minska skadorna orsakade av skarvar. Vi ville också veta om regeringen tänker inleda beredningen av en ny förvaltningsplan för vård av skarvbeståndet eftersom nuvarande förvaltningsplan är från 2005 och då fanns det enbart cirka 3000 häckande par.

 

Minister Tiilikainen svarar att regeringen inte tänker uppdatera förvaltningsplanen. Istället utvecklar man webbplatsen för observationer. Webbplatsen ska fungera som en förvaltningsplan för skarvbeståndet med information som uppdateras i realtid. Tiilikainen hänvisar också till de regionala skarvarbetsgrupperna i Österbotten och till de regionala handlingsplaner man där ämnar utarbeta. Dessutom vill miljöministeriet stöda de regionala arbetsgruppernas arbete och främja samarbetet mellan de regionala arbetsgrupperna för att få en övergripande kontroll över skarvbeståndet.

 

På nationell nivå förväntar man sig tydligen att de regionala skarvarbetsgrupperna ska uppgöra regionala handlingsplaner med problemområdena definierade. Syftet med de regionala handlingsplanerna är att fungera som faktaunderlag och därmed underlätta behandlingen av undantagslov. De regionala handlingsplanerna är dock ingen självklarhet utan varje arbetsgrupp bestämmer ifall man uppgör handlingsplaner.

I Österbotten har arbetet med de regionala handlingsplanerna stött på problem. I Nyland har vi inte ännu kommit så långt att vi skulle ha fattat beslut om att utarbeta en regional handlingsplan. Det återstår ännu att definiera problemområden.

 

Om vi inte lyckas göra ett trovärdigt arbete i de regionala skarvarbetsgrupperna fortsätter konflikterna mellan lokal verklighet och nationella diffusa tolkningar av fågeldirektivet. Kommissionär Vella uppmanade redan år 2015 medlemsstaterna att använda sig av fågeldirektivets möjlighet till undantag för att lösa konflikter mellan exempelvis skarvar och fiske.

 

Miljöminister Tiilikainen passar i sin tur delvis bollen från nationell till regional nivå. Tiilikainen lovar också i sitt svar på vårt skriftliga spörsmål att miljöministeriet ytterligare ska utveckla anvisningarna för att underlätta behandlingen av undantagsloven. Frågan lyder, räcker detta i de fall undantagsloven överklagas?

 

 Våra lokalsamhällen lider på sina håll oskäligt mycket av skarven. Ta de lokala problemen på allvar och sluta med den skuggboxning som pågår. Där det finns vilja där finns det väg, också i skarvfrågan.

 

Mikaela Nylander

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00