Lokala skarvproblem måste åtgärdas

19.09.2017 kl. 07:31
Problemet med alltför stora skarvkolonier lokalt eller regionalt har länge förringats av olika orsaker. Sifferlekar om antalet häckande par, tvisten huruvida skarven bara äter skräpfisk och olika tolkningar av vad EU:s fågeldirektiv möjliggör har präglat diskussionen.

Den lokala verkligheten såsom förstörda holmar, försämrad vattenkvalitet och minskad tillgång på fisk har mötts av argument som hänför sig till nationella linjedragningar och tolkning av EU- lagstiftning. Det tröstar föga att höra om skyddsbehov på EU-nivå då holmar i din närhet förvandlas till stinkande nästen man inte kan närma sig. Konflikterna har avlöst varandra.

 

Vi var därför många som välkomnade det arbete miljöminister Tiilikainen påbörjade genom att tillsätta den nationella skarvarbetsgruppen med uppgift att dryfta skarvproblematiken och att finna lösningar. Som ett resultat av detta nationella arbete har de regionala NMT-centralerna tillsatt regionala skarvarbetsgrupper som ska producera information om lokala problemområden. Det här är i princip rätt förfaringssätt, eftersom problemen är lokala eller regionala. Det förutsätter dock att man tar de lokala eller regionala problemen på allvar.

 

Förväntningarna på de regionala skarvarbetsgrupperna är stora. I slutet av juni ställde undertecknad och några kollegor ett skriftligt spörsmål om vilka konkreta åtgärder regeringen tänker vidta för att minska skadorna orsakade av skarvar. Vi ville också veta om regeringen tänker inleda beredningen av en ny förvaltningsplan för vård av skarvbeståndet eftersom nuvarande förvaltningsplan är från 2005 och då fanns det enbart cirka 3000 häckande par.

 

Minister Tiilikainen svarar att regeringen inte tänker uppdatera förvaltningsplanen. Istället utvecklar man webbplatsen för observationer. Webbplatsen ska fungera som en förvaltningsplan för skarvbeståndet med information som uppdateras i realtid. Tiilikainen hänvisar också till de regionala skarvarbetsgrupperna i Österbotten och till de regionala handlingsplaner man där ämnar utarbeta. Dessutom vill miljöministeriet stöda de regionala arbetsgruppernas arbete och främja samarbetet mellan de regionala arbetsgrupperna för att få en övergripande kontroll över skarvbeståndet.

 

På nationell nivå förväntar man sig tydligen att de regionala skarvarbetsgrupperna ska uppgöra regionala handlingsplaner med problemområdena definierade. Syftet med de regionala handlingsplanerna är att fungera som faktaunderlag och därmed underlätta behandlingen av undantagslov. De regionala handlingsplanerna är dock ingen självklarhet utan varje arbetsgrupp bestämmer ifall man uppgör handlingsplaner.

I Österbotten har arbetet med de regionala handlingsplanerna stött på problem. I Nyland har vi inte ännu kommit så långt att vi skulle ha fattat beslut om att utarbeta en regional handlingsplan. Det återstår ännu att definiera problemområden.

 

Om vi inte lyckas göra ett trovärdigt arbete i de regionala skarvarbetsgrupperna fortsätter konflikterna mellan lokal verklighet och nationella diffusa tolkningar av fågeldirektivet. Kommissionär Vella uppmanade redan år 2015 medlemsstaterna att använda sig av fågeldirektivets möjlighet till undantag för att lösa konflikter mellan exempelvis skarvar och fiske.

 

Miljöminister Tiilikainen passar i sin tur delvis bollen från nationell till regional nivå. Tiilikainen lovar också i sitt svar på vårt skriftliga spörsmål att miljöministeriet ytterligare ska utveckla anvisningarna för att underlätta behandlingen av undantagsloven. Frågan lyder, räcker detta i de fall undantagsloven överklagas?

 

 Våra lokalsamhällen lider på sina håll oskäligt mycket av skarven. Ta de lokala problemen på allvar och sluta med den skuggboxning som pågår. Där det finns vilja där finns det väg, också i skarvfrågan.

 

Mikaela Nylander

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00