Insändare

Lokala skarvproblem måste åtgärdas

19.09.2017 kl. 07:31

Problemet med alltför stora skarvkolonier lokalt eller regionalt har länge förringats av olika orsaker. Sifferlekar om antalet häckande par, tvisten huruvida skarven bara äter skräpfisk och olika tolkningar av vad EU:s fågeldirektiv möjliggör har präglat diskussionen.

Den lokala verkligheten såsom förstörda holmar, försämrad vattenkvalitet och minskad tillgång på fisk har mötts av argument som hänför sig till nationella linjedragningar och tolkning av EU- lagstiftning. Det tröstar föga att höra om skyddsbehov på EU-nivå då holmar i din närhet förvandlas till stinkande nästen man inte kan närma sig. Konflikterna har avlöst varandra.

Vi var därför många som välkomnade det arbete miljöminister Tiilikainen påbörjade genom att tillsätta den nationella skarvarbetsgruppen med uppgift att dryfta skarvproblematiken och att finna lösningar. Som ett resultat av detta nationella arbete har de regionala NMT-centralerna tillsatt regionala skarvarbetsgrupper som ska producera information om lokala problemområden. Det här är i princip rätt förfaringssätt, eftersom problemen är lokala eller regionala. Det förutsätter dock att man tar de lokala eller regionala problemen på allvar.

Förväntningarna på de regionala skarvarbetsgrupperna är stora. I slutet av juni ställde undertecknad och några kollegor ett skriftligt spörsmål om vilka konkreta åtgärder regeringen tänker vidta för att minska skadorna orsakade av skarvar. Vi ville också veta om regeringen tänker inleda beredningen av en ny förvaltningsplan för vård av skarvbeståndet eftersom nuvarande förvaltningsplan är från 2005 och då fanns det enbart cirka 3000 häckande par.

Minister Tiilikainen svarar att regeringen inte tänker uppdatera förvaltningsplanen. Istället utvecklar man webbplatsen för observationer. Webbplatsen ska fungera som en förvaltningsplan för skarvbeståndet med information som uppdateras i realtid. Tiilikainen hänvisar också till de regionala skarvarbetsgrupperna i Österbotten och till de regionala handlingsplaner man där ämnar utarbeta. Dessutom vill miljöministeriet stöda de regionala arbetsgruppernas arbete och främja samarbetet mellan de regionala arbetsgrupperna för att få en övergripande kontroll över skarvbeståndet.

På nationell nivå förväntar man sig tydligen att de regionala skarvarbetsgrupperna ska uppgöra regionala handlingsplaner med problemområdena definierade. Syftet med de regionala handlingsplanerna är att fungera som faktaunderlag och därmed underlätta behandlingen av undantagslov. De regionala handlingsplanerna är dock ingen självklarhet utan varje arbetsgrupp bestämmer ifall man uppgör handlingsplaner.

I Österbotten har arbetet med de regionala handlingsplanerna stött på problem. I Nyland har vi inte ännu kommit så långt att vi skulle ha fattat beslut om att utarbeta en regional handlingsplan. Det återstår ännu att definiera problemområden.

Om vi inte lyckas göra ett trovärdigt arbete i de regionala skarvarbetsgrupperna fortsätter konflikterna mellan lokal verklighet och nationella diffusa tolkningar av fågeldirektivet. Kommissionär Vella uppmanade redan år 2015 medlemsstaterna att använda sig av fågeldirektivets möjlighet till undantag för att lösa konflikter mellan exempelvis skarvar och fiske.

Miljöminister Tiilikainen passar i sin tur delvis bollen från nationell till regional nivå. Tiilikainen lovar också i sitt svar på vårt skriftliga spörsmål att miljöministeriet ytterligare ska utveckla anvisningarna för att underlätta behandlingen av undantagsloven. Frågan lyder, räcker detta i de fall undantagsloven överklagas?

Våra lokalsamhällen lider på sina håll oskäligt mycket av skarven. Ta de lokala problemen på allvar och sluta med den skuggboxning som pågår. Där det finns vilja där finns det väg, också i skarvfrågan.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15