Arbetsdryg höst i riksdagen

11.09.2017 kl. 09:01
Förra veckans tisdag körde riksdagens hösttermin igång. De senaste veckorna har riksdagsgrupperna hållit externa gruppmöten, regeringen budgetförhandlat och den årliga ambassadörsveckan hållits. Nu väntar dock de vanliga rutinerna, vilka inkluderar utskottsmöten och plenum fyra gånger per vecka. Detta i ett nyrenoverat riksdagshus.

Det egentliga riksdagshuset har varit stängt i två och ett halvt år för en totalrenovering. Huset öppnades på nytt i tisdags. Förutom ett uppenbart ansiktslyft syns knappt några ändringar utåt, men på insidan har rör, elledningar, kablar och ventilation bytts och förnyats.

 

Den politiska hösten i det nygamla huset kommer att bli intensiv. Regeringen har passerat halvtid, men många stora reformer är fortsättningsvis på hälft. Slitningarna mellan regeringspartierna syns också allt tydligare utåt.

 

En del av vård- och landskapsreformen bereds för tillfället på nytt efter grundlagsutskottets utlåtande i somras. Centern och Samlingspartiet har dock olika prioriteringar i arbetet. Medan flera av de för Centern viktiga delarna ligger vilande i riksdagen ska valfrihetsmodellen, den del som är viktigast för Samlingspartiet, beredas helt på nytt. Det är inga finjusteringar som ska göras, utan en helt ny modell ska tas fram och presenteras redan i oktober. Klockan tickar nu snabbt och om inte tidtabellen håller kommer reformen som helhet riskera att hamna i farozonen.

 

Vid sidan av vårdreformen är beredningen av nya självstyrelselagen den i särklass viktigaste frågan för Åland under hösten. Här tickar också klockan. Ålandskommitténs betänkande är på remissrunda och svaren ska in senast inkommande fredag. Därefter ska svaren behandlas och propositionen beredas klart i justitieministeriet. Regeringen meddelade förra veckan officiellt att planen är att överlämna propositionen till riksdagen redan vecka 5 nästa år.

 

Då självstyrelselagen förnyades förra gången var justitieministeriets beredningsarbete mycket arbetsdrygt och leddes av en arbetsgrupp med Leif Sevón i spetsen. Arbetsgruppen hade också åländsk representation. Det är oerhört viktigt att också kommande beredningsarbete har åländsk representation och insyn för att garantera att kärnan och balansen i Ålandskommitténs betänkande inte rubbas.

 

I höst har regeringen också sagt att man ska inleda arbetet med en familjevårdsreform. En sådan är mycket behövlig, inte minst för att öka jämställdheten på arbetsmarknaden. Regeringen är dock själv splittrad i ambitionsnivån och man har (sannolikt därför) valt att inte bilda en parlamentarisk arbetsgrupp i frågan. En parlamentarisk arbetsgrupp blir det däremot kring företagsstöd. Det arbetet blir också viktigt för Åland då de så kallade sjöfartsstöden sannolikt kommer tangeras i gruppen.

 

Första nya stora lagförslaget som landar på riksdagens bord i höst är förslaget till ny alkohollag som regeringen väntas avge nu på torsdag. Förslaget splittrar riksdagsgrupperna internt och riksdagsbehandlingen av lagen kommer således bli mycket intressant.

 

Beredningen av en ny spaningslag fortsätter också och den inre säkerheten kommer få mycket utrymme under riksdagshösten.

 

Sist och slutligen blir det intressant att se hur dynamiken utvecklas mellan Sannfinländarna, nu i opposition, och avhopparna som bytt namn till De blåa. Om inte utbrytargruppens opinionssiffror snart lyfter över 2 % i gallupundersökningarna kommer det sannolikt att börja synas i regeringsarbetet. Det blir en spännande höst.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30