Arbetsdryg höst i riksdagen

11.09.2017 kl. 09:01
Förra veckans tisdag körde riksdagens hösttermin igång. De senaste veckorna har riksdagsgrupperna hållit externa gruppmöten, regeringen budgetförhandlat och den årliga ambassadörsveckan hållits. Nu väntar dock de vanliga rutinerna, vilka inkluderar utskottsmöten och plenum fyra gånger per vecka. Detta i ett nyrenoverat riksdagshus.

Det egentliga riksdagshuset har varit stängt i två och ett halvt år för en totalrenovering. Huset öppnades på nytt i tisdags. Förutom ett uppenbart ansiktslyft syns knappt några ändringar utåt, men på insidan har rör, elledningar, kablar och ventilation bytts och förnyats.

 

Den politiska hösten i det nygamla huset kommer att bli intensiv. Regeringen har passerat halvtid, men många stora reformer är fortsättningsvis på hälft. Slitningarna mellan regeringspartierna syns också allt tydligare utåt.

 

En del av vård- och landskapsreformen bereds för tillfället på nytt efter grundlagsutskottets utlåtande i somras. Centern och Samlingspartiet har dock olika prioriteringar i arbetet. Medan flera av de för Centern viktiga delarna ligger vilande i riksdagen ska valfrihetsmodellen, den del som är viktigast för Samlingspartiet, beredas helt på nytt. Det är inga finjusteringar som ska göras, utan en helt ny modell ska tas fram och presenteras redan i oktober. Klockan tickar nu snabbt och om inte tidtabellen håller kommer reformen som helhet riskera att hamna i farozonen.

 

Vid sidan av vårdreformen är beredningen av nya självstyrelselagen den i särklass viktigaste frågan för Åland under hösten. Här tickar också klockan. Ålandskommitténs betänkande är på remissrunda och svaren ska in senast inkommande fredag. Därefter ska svaren behandlas och propositionen beredas klart i justitieministeriet. Regeringen meddelade förra veckan officiellt att planen är att överlämna propositionen till riksdagen redan vecka 5 nästa år.

 

Då självstyrelselagen förnyades förra gången var justitieministeriets beredningsarbete mycket arbetsdrygt och leddes av en arbetsgrupp med Leif Sevón i spetsen. Arbetsgruppen hade också åländsk representation. Det är oerhört viktigt att också kommande beredningsarbete har åländsk representation och insyn för att garantera att kärnan och balansen i Ålandskommitténs betänkande inte rubbas.

 

I höst har regeringen också sagt att man ska inleda arbetet med en familjevårdsreform. En sådan är mycket behövlig, inte minst för att öka jämställdheten på arbetsmarknaden. Regeringen är dock själv splittrad i ambitionsnivån och man har (sannolikt därför) valt att inte bilda en parlamentarisk arbetsgrupp i frågan. En parlamentarisk arbetsgrupp blir det däremot kring företagsstöd. Det arbetet blir också viktigt för Åland då de så kallade sjöfartsstöden sannolikt kommer tangeras i gruppen.

 

Första nya stora lagförslaget som landar på riksdagens bord i höst är förslaget till ny alkohollag som regeringen väntas avge nu på torsdag. Förslaget splittrar riksdagsgrupperna internt och riksdagsbehandlingen av lagen kommer således bli mycket intressant.

 

Beredningen av en ny spaningslag fortsätter också och den inre säkerheten kommer få mycket utrymme under riksdagshösten.

 

Sist och slutligen blir det intressant att se hur dynamiken utvecklas mellan Sannfinländarna, nu i opposition, och avhopparna som bytt namn till De blåa. Om inte utbrytargruppens opinionssiffror snart lyfter över 2 % i gallupundersökningarna kommer det sannolikt att börja synas i regeringsarbetet. Det blir en spännande höst.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00