Arbetsdryg höst i riksdagen

11.09.2017 kl. 09:01
Förra veckans tisdag körde riksdagens hösttermin igång. De senaste veckorna har riksdagsgrupperna hållit externa gruppmöten, regeringen budgetförhandlat och den årliga ambassadörsveckan hållits. Nu väntar dock de vanliga rutinerna, vilka inkluderar utskottsmöten och plenum fyra gånger per vecka. Detta i ett nyrenoverat riksdagshus.

Det egentliga riksdagshuset har varit stängt i två och ett halvt år för en totalrenovering. Huset öppnades på nytt i tisdags. Förutom ett uppenbart ansiktslyft syns knappt några ändringar utåt, men på insidan har rör, elledningar, kablar och ventilation bytts och förnyats.

 

Den politiska hösten i det nygamla huset kommer att bli intensiv. Regeringen har passerat halvtid, men många stora reformer är fortsättningsvis på hälft. Slitningarna mellan regeringspartierna syns också allt tydligare utåt.

 

En del av vård- och landskapsreformen bereds för tillfället på nytt efter grundlagsutskottets utlåtande i somras. Centern och Samlingspartiet har dock olika prioriteringar i arbetet. Medan flera av de för Centern viktiga delarna ligger vilande i riksdagen ska valfrihetsmodellen, den del som är viktigast för Samlingspartiet, beredas helt på nytt. Det är inga finjusteringar som ska göras, utan en helt ny modell ska tas fram och presenteras redan i oktober. Klockan tickar nu snabbt och om inte tidtabellen håller kommer reformen som helhet riskera att hamna i farozonen.

 

Vid sidan av vårdreformen är beredningen av nya självstyrelselagen den i särklass viktigaste frågan för Åland under hösten. Här tickar också klockan. Ålandskommitténs betänkande är på remissrunda och svaren ska in senast inkommande fredag. Därefter ska svaren behandlas och propositionen beredas klart i justitieministeriet. Regeringen meddelade förra veckan officiellt att planen är att överlämna propositionen till riksdagen redan vecka 5 nästa år.

 

Då självstyrelselagen förnyades förra gången var justitieministeriets beredningsarbete mycket arbetsdrygt och leddes av en arbetsgrupp med Leif Sevón i spetsen. Arbetsgruppen hade också åländsk representation. Det är oerhört viktigt att också kommande beredningsarbete har åländsk representation och insyn för att garantera att kärnan och balansen i Ålandskommitténs betänkande inte rubbas.

 

I höst har regeringen också sagt att man ska inleda arbetet med en familjevårdsreform. En sådan är mycket behövlig, inte minst för att öka jämställdheten på arbetsmarknaden. Regeringen är dock själv splittrad i ambitionsnivån och man har (sannolikt därför) valt att inte bilda en parlamentarisk arbetsgrupp i frågan. En parlamentarisk arbetsgrupp blir det däremot kring företagsstöd. Det arbetet blir också viktigt för Åland då de så kallade sjöfartsstöden sannolikt kommer tangeras i gruppen.

 

Första nya stora lagförslaget som landar på riksdagens bord i höst är förslaget till ny alkohollag som regeringen väntas avge nu på torsdag. Förslaget splittrar riksdagsgrupperna internt och riksdagsbehandlingen av lagen kommer således bli mycket intressant.

 

Beredningen av en ny spaningslag fortsätter också och den inre säkerheten kommer få mycket utrymme under riksdagshösten.

 

Sist och slutligen blir det intressant att se hur dynamiken utvecklas mellan Sannfinländarna, nu i opposition, och avhopparna som bytt namn till De blåa. Om inte utbrytargruppens opinionssiffror snart lyfter över 2 % i gallupundersökningarna kommer det sannolikt att börja synas i regeringsarbetet. Det blir en spännande höst.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00