Naturvetenskap eller EU-vetenskap

09.09.2017 kl. 07:59
Finlands skogar växer mera än någonsin tidigare. Enligt Naturresursinstitutet Lukes uppgifter så ligger den årliga tillväxten nu på 110 miljoner kubikmeter.

 

Det är dubbelt mera än för 50 år sedan och tre gånger så mycket som för 100 år sedan. Att skogens tillväxt ökat är i huvudsak resultatet av god och ansvarsfull skogspolitik och skogsskötsel. Eftersom vi kommer att avverka endast cirka 70 miljoner kubikmeter i år så ökar alltså vårt skogsbestånd kraftigt. Förutom att en ökad tillväxt skapar möjligheter för ökad avverkning så binder våra skogar massor av koldioxid. Detta är ett naturvetenskapligt faktum och hållbar utveckling när den är som bäst.

Den största orsaken till klimatuppvärmningen är förbränning av fossila bränslen. Att ersätta olja och kol med förnyelsebara råvaror som trä är alltså en klimatgärning av rang. I EU har man dock en annan syn. När EU-parlamentets miljöutskott i juni röstade om LULUCF, dvs. mark- och skogsanvändningens roll i EU:s klimatpolitik, så beslöt man i strid med naturvetenskapliga fakta. Finlands skogar, som är en väldig kolsänka, blir enligt EU-vetenskapen till en utsläppskälla om vi ökar de årliga avverkningarna jämfört med åren 2000-2012! Utskottets ställningstagande är vetenskapsfientligt och vänder vitt till svart.

EU-parlamentet i sin helhet kommer att rösta om ärendet nästa vecka. De finländska parlamentarikerna med SFP:s Nils Torvalds i spetsen har ett digert jobb framför sig när de ska övertyga sina kolleger om att det enda sättet att minska koldioxidutsläppen är att se framåt, inte bakåt. Deras arbete underlättas inte av att två av de finländska parlamentarikerna, Grönas Heidi Hautala och Samlingspartiets Sirpa Pietikäinen, har uttalat stöd för miljöutskottets vetenskapsfientliga linje.

Miljöskyddsorganisationerna som ännu för ett par år sedan pläderade starkt för en övergång från fossila till förnyelsebara bränslen har nu bytt fot. Nu är det skogsskydd och minskade avverkningar som gäller och vad som händer med världen efter år 2030 vill de helst inte tala om. De två som driver denna linje till sin spets är WWF och vår finlandssvenska Natur och Miljö rf. Jag kan inte annat än förundras över Natur och Miljö. Organisationen sparar inte någon möda när de försvarar varje enskild skarvs rätt till liv och vill minska avverkningen av skog som de själva nedlåtandet kallar för trädåkrar. I ställer för att bifalla den finländska linje som bygger på naturvetenskapen och där kolbindningen ökar kraftigt på sikt så tycks NoM vika ner sig för EU-vetenskapen  och vara villiga att offra mänsklighetens framtid på skogsskyddets altare.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35