Kolumn

Naturvetenskap eller EU-vetenskap

09.09.2017 kl. 07:59

Finlands skogar växer mera än någonsin tidigare. Enligt Naturresursinstitutet Lukes uppgifter så ligger den årliga tillväxten nu på 110 miljoner kubikmeter.

Det är dubbelt mera än för 50 år sedan och tre gånger så mycket som för 100 år sedan. Att skogens tillväxt ökat är i huvudsak resultatet av god och ansvarsfull skogspolitik och skogsskötsel. Eftersom vi kommer att avverka endast cirka 70 miljoner kubikmeter i år så ökar alltså vårt skogsbestånd kraftigt. Förutom att en ökad tillväxt skapar möjligheter för ökad avverkning så binder våra skogar massor av koldioxid. Detta är ett naturvetenskapligt faktum och hållbar utveckling när den är som bäst.

Den största orsaken till klimatuppvärmningen är förbränning av fossila bränslen. Att ersätta olja och kol med förnyelsebara råvaror som trä är alltså en klimatgärning av rang. I EU har man dock en annan syn. När EU-parlamentets miljöutskott i juni röstade om LULUCF, dvs. mark- och skogsanvändningens roll i EU:s klimatpolitik, så beslöt man i strid med naturvetenskapliga fakta. Finlands skogar, som är en väldig kolsänka, blir enligt EU-vetenskapen till en utsläppskälla om vi ökar de årliga avverkningarna jämfört med åren 2000-2012! Utskottets ställningstagande är vetenskapsfientligt och vänder vitt till svart.

EU-parlamentet i sin helhet kommer att rösta om ärendet nästa vecka. De finländska parlamentarikerna med SFP:s Nils Torvalds i spetsen har ett digert jobb framför sig när de ska övertyga sina kolleger om att det enda sättet att minska koldioxidutsläppen är att se framåt, inte bakåt. Deras arbete underlättas inte av att två av de finländska parlamentarikerna, Grönas Heidi Hautala och Samlingspartiets Sirpa Pietikäinen, har uttalat stöd för miljöutskottets vetenskapsfientliga linje.

Miljöskyddsorganisationerna som ännu för ett par år sedan pläderade starkt för en övergång från fossila till förnyelsebara bränslen har nu bytt fot. Nu är det skogsskydd och minskade avverkningar som gäller och vad som händer med världen efter år 2030 vill de helst inte tala om. De två som driver denna linje till sin spets är WWF och vår finlandssvenska Natur och Miljö rf. Jag kan inte annat än förundras över Natur och Miljö. Organisationen sparar inte någon möda när de försvarar varje enskild skarvs rätt till liv och vill minska avverkningen av skog som de själva nedlåtandet kallar för trädåkrar. I ställer för att bifalla den finländska linje som bygger på naturvetenskapen och där kolbindningen ökar kraftigt på sikt så tycks NoM vika ner sig för EU-vetenskapen och vara villiga att offra mänsklighetens framtid på skogsskyddets altare.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15