- I riksdagen har en rad lagändringar gjorts under de senaste två åren som en reaktion till de drygt 32 000 asylansökningar som Finland tog emot 2015. De ändringarna kunde inte hindra det som skedde i Åbo. Det är viktigt att vi är ärliga och konstaterar att kanske ingen lagändring eller myndighetsinsats hade kunnat förhindra detta. Vi kan inte i alla lägen förhindra ondska. Däremot anser vi som föreslår ändringen i utlänningslagen att det är skäl att ompröva beslutet att ta bort möjligheten till humanitärt skydd ur utlänningslagen. Detta bland annat i ljuset av att småbarnsfamiljer nu utvisas till krigshärjade länder och våld, säger Biaudet.
I jämförelse med de nordiska EU-länderna är Finlands praxis sträng: år
2016 var en endast fjärdedel av alla beslut positiva, jämfört med 60 % i Sverige, och 72 % i Danmark. Under 2016 fick en knapp femtedel av de irakiska flyktingarna asyl i Finland, medan motsvarande siffra inom EU låg på 61 procent. Våra myndigheter och regeringen hävdar att våra tolkningar är i linje med dem i andra EU-länder, men siffrorna pekar åt ett annat håll.
- En del av de personer vars rätt till mottagningsservice nu avbryts efter förvaltningsdomstolens beslut kunde troligen få uppehållstillstånd genom besvär, om utlänningslagen gav möjlighet till individuell, människorättsbaserad prövning. Den nuvarande situationen med en växande skara förtvivlade individer är ohållbar och omänsklig och inte i samklang med Finlands människorättsförpliktelser och humanitära ansvar.
- Den inhumant stränga lagstiftningen splittrar familjer och försätter de människor som returneras i stor fara. Rapporter om försvinnanden och dödsfall är inte ovanliga. Vi måste återinföra uppehållstillstånd på grund av humanitärt skydd.