Tolv åtgärder för att hjälpa de mest utsatta

29.08.2017 kl. 16:20

Vi måste stoppa tudelningen av samhället. Vi vill hindra och förebygga utslagning och presenterar därför 12 åtgärder för att förbättra situationen för de mest utsatta.

- Detta trygghetspaket skulle förbättra folkhälsan och sysselsättningen samt öka tryggheten. Samtidigt skulle samhällets kostnader minska, när folk mår bättre, säger SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson.

- Till exempel utslagningen av pojkar och unga män är ett stort samhälleligt problem, som vi vill åtgärda med detta paket. Vi måste bli bättre på att i tid identifiera de som behöver stöd. Ingen ska falla emellan, vi vill ha med alla, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Stefan Wallin.

1. Mental hälsa till nationell prioritet. 
Psykiska problem förorsakar mänskligt lidande och miljardkostnader åt samhället årligen. Tyvärr har den mentala hälsan blivit i skymundan i vårdreformen. Vi behöver ett långsiktigt nationellt program för mental hälsa, men också genast satsningar på tidigt ingripande och ett tillräckligt antal psykiatriska sjukvårdare vid hälsocentralerna.

2. Förmånligare boende.
För största delen människor är boende den mest betydande kostnaden. För att stävja boendekostnaderna behöver vi mera planerad tomtmark, vilket i sin tur leder till större bostadsutbud. Kommunerna måste säkra ett tillräckligt antal hyresbostäder. Samtidigt måste vi skapa nya boendeformer och fungerande pendlingsområden. Vi skulle medvetet satsa på kollektivtrafik i våra tillväxtorter så att finländarna också har möjlighet att bo på större avstånd från våra tillväxtcentrum.

3. Förbättra ensamförsörjarnas situation. 
Barnfattigdom är en växande trend i Finland och är vanligast i ensamförsörjarfamiljer. Den största delen av ensamförsörjarna är kvinnor. Därför skulle vi höja barnbidragets ensamförsörjartillägg. Vi skulle också ändra lagen så att ensamförsörjartillägget inte längre minskar utkomststödet.

4. Fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag för alla barn som fyllt tre år. 
I Finland deltar endast ca 75 procent av barnen i småbarnspedagogik. Det är alarmerande med tanke på hur viktigt småbarnspedagogik är för barnets inlärning, sociala färdigheter och utveckling. Därför vill vi trygga rätten till en kvalitativ småbarnspedagogik för alla barn, oberoende av föräldrarnas ekonomiska situation.

5. Höj garantipensionen för att hjälpa de minst bemedlade pensionärerna. 
De som lever på garantipension hör till de som har de allra sämst ställt i samhället och vi bör ta hand om dem.

6. Trygga studerandes utkomst. 
Alla finländare ska ha jämlika möjligheter till högskolestudier oberoende av socioekonomisk bakgrund. Vi skulle återinföra det studiepenningsbaserade studiestödet. Vi skulle också höja studiestödets inkomstgränser med 50 procent. Studerande får inte bestraffas för att de jobbar.

7. Stöd åt våldsoffer. 
Våld i närförhållande och våld mot kvinnor är betydande samhällsproblem som har sociala, hälso- och ekonomiska följder. Därför skulle vi grunda tre våldtäktskriscenter och 25 nya skyddshem.

8. Utslagningen av pojkar och unga män bör förhindras. 
Vi vill höja anslagen för uppsökande ungdomsarbete och annan förebyggande verksamhet. Vi vill också förbättra möjligheterna att få träffa skolsjukskötare, -kuratorer och -psykologer. Ingen ungdom får bli utan utbildning eller rehabilitering.

9. De papperlösas situation bör underlättas.
Alla ska ha rätt till grundläggande service såsom hälsovård. Det är också viktigt att komma ihåg att papperslöshet utsätter för utslagning och i värsta fall radikalisering. Att hjälpa de papperslösa är därför nödvändigt ur såväl mänsklig som samhällelig synvinkel. Det får aldrig vara fel att hjälpa en människa i nöd.

10. Minska ungdomsarbetslösheten genom en minijobsmodell. 
I vår minijobsmodell skulle under 30-åriga ungdomar få förtjäna 500 euro i månaden, utan att det skulle påverka bidrag eller andra förmåner. Arbetsgivarna skulle i sin tur betala mindre arbetsgivaravgifter då de anställer en ung person.

Deltidsjobb kan för många vara ett viktigt första steg i återgången till arbetslivet. Därför föreslår vi också en höjning av arbetslöshetsskyddets skyddade belopp, vilket skulle uppmuntra till att ta emot deltidsjobb. Vi vill göra det mer flexibelt att kombinera sjukpension och deltidsarbete.

11. Ett kostnadstak för sjukvårdskostnader. 
Istället för ett tak för läkemedel, ett tak för resekostnader och ett tak för klientavgifter osv., kunde vi i framtiden ha ett gemensamt kostnadstak för alla dessa kostnader.

12. Tillräckliga resurser för skuldrådgivning och mer rimliga noteringstider för betalningsanmärkningar. 
Överskuldsättning och betalningsanmärkningar ökar ständigt i Finland. Orsakerna till skuldsättning och utslagning är varierande, men det väsentliga vore att koncentrera resurser på att hjälpa de skuldsatta, istället för att försvåra deras läge.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00