Kolumn

Om en månad håller vi kommunalval och mer eller mindre genast efter valet har regeringen halvtidsgranskning av sin regeringsperiod.

09.03.2017 kl. 13:53

Även om kommunalval och riksdagsval är olika saker så är det tämligen klart att valresultatet kommer att påverka regeringspolitiken. Regeringens flaggskepp, social- och hälsovårdreformen och landskapsreformen, påverkar kommunerna och deras framtida roll mera än något annat lagförslag tidigare gjort. Lagpaketet debatterades i riksdagen denna vecka och kritiserades hårt av oppositionen.

Sett från ett medborgarperspektiv, ett kommunalt perspektiv och från positionen som riksdagsledamot i ett oppositionsparti så har hela reformen kommit mycket långt bort från det som var utgångspunkten, nämligen att trygga en god och jämlik vård och omsorg i hela landet. Alla riksdagspartier är överens om att en reform måste genomföras. Finlands befolkning blir äldre och ojämlikheten mellan kommuner och landskap ökar när finländarna flyttar in till städerna. Detta är fakta. Trots att vården i Finland håller en hög nivå och ett internationellt sett konkurrenskraftigt pris så medför vårt nuvarande system att kostnaderna stiger kontinuerligt.

Det vettigaste sättet att trygga god och jämlik vård för alla till ett skäligt pris är att öka resurserna i bashälsovården. I klartext att anställa fler läkare och tandläkare till hälsovårdscentralerna för att förkorta vårdköerna och minska på trycket på specialsjukvården. Nu istället har Centerpartiets gamla dröm om självstyrande landskap i kombination med Samlingspartiets krav på konkurrensutsättning lett till att reformen startade med en kamp om vilka landskap som får ett centralsjukhus med fulljour. Sannfinländarna fungerar som tysta bolagsmän. Den första armbrytningen om fulljouren visade att partipolitiska fördelar avgjorde. Funktionalitet, totalekonomi och grundlagsenliga rättigheter fick stryka på foten.

Det paket vi nu fått till riksdagen innebär att också de delar av social- och hälsovården som är allra närmast kommuninvånarna, socialservicen och äldreomsorgen, också överförs till de nya landskapen. Faran i detta är lätt att inse. Överföringen av utkomststödet från kommunerna till Folkpensionsanstalten visar hur svårt det är att flytta för klienterna livsviktiga uppdrag från den riktiga närservicenivån, kommunen, till ett statligt verk.

SFP går till val under den gamla devisen Nära dig. Nu behövs en stark signal till regeringen att sakta ner och försäkra sig om att servicen fungerar innan man rusar med huvudet i väggen och skapar kaos.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.

13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.

03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.

18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.

19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.

29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.

23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.

24.04.2007 kl. 15:30