Om en månad håller vi kommunalval och mer eller mindre genast efter valet har regeringen halvtidsgranskning av sin regeringsperiod.

09.03.2017 kl. 13:53
Även om kommunalval och riksdagsval är olika saker så är det tämligen klart att valresultatet kommer att påverka regeringspolitiken. Regeringens flaggskepp, social- och hälsovårdreformen och landskapsreformen, påverkar kommunerna och deras framtida roll mera än något annat lagförslag tidigare gjort. Lagpaketet debatterades i riksdagen denna vecka och kritiserades hårt av oppositionen.

Sett från ett medborgarperspektiv, ett kommunalt perspektiv och från positionen som riksdagsledamot i ett oppositionsparti så har hela reformen kommit mycket långt bort från det som var utgångspunkten, nämligen att trygga en god och jämlik vård och omsorg i hela landet. Alla riksdagspartier är överens om att en reform måste genomföras. Finlands befolkning blir äldre och ojämlikheten mellan kommuner och landskap ökar när finländarna flyttar in till städerna. Detta är fakta. Trots att vården i Finland håller en hög nivå och ett internationellt sett konkurrenskraftigt pris så medför vårt nuvarande system att kostnaderna stiger kontinuerligt.

 

Det vettigaste sättet att trygga god och jämlik vård för alla till ett skäligt pris är att öka resurserna i bashälsovården. I klartext att anställa fler läkare och tandläkare till hälsovårdscentralerna för att förkorta vårdköerna och minska på trycket på specialsjukvården. Nu istället har Centerpartiets gamla dröm om självstyrande landskap i kombination med Samlingspartiets krav på konkurrensutsättning lett till att reformen startade med en kamp om vilka landskap som får ett centralsjukhus med fulljour. Sannfinländarna fungerar som tysta bolagsmän. Den första armbrytningen om fulljouren visade att partipolitiska fördelar avgjorde. Funktionalitet, totalekonomi och grundlagsenliga rättigheter fick stryka på foten.

 

Det paket vi nu fått till riksdagen innebär att också de delar av social- och hälsovården som är allra närmast kommuninvånarna, socialservicen och äldreomsorgen, också överförs till de nya landskapen. Faran i detta är lätt att inse. Överföringen av utkomststödet från kommunerna till Folkpensionsanstalten visar hur svårt det är att flytta för klienterna livsviktiga uppdrag från den riktiga närservicenivån, kommunen, till ett statligt verk.

 

SFP går till val under den gamla devisen Nära dig. Nu behövs en stark signal till regeringen att sakta ner och försäkra sig om att servicen fungerar innan man rusar med huvudet i väggen och skapar kaos.

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00