Om en månad håller vi kommunalval och mer eller mindre genast efter valet har regeringen halvtidsgranskning av sin regeringsperiod.

09.03.2017 kl. 13:53
Även om kommunalval och riksdagsval är olika saker så är det tämligen klart att valresultatet kommer att påverka regeringspolitiken. Regeringens flaggskepp, social- och hälsovårdreformen och landskapsreformen, påverkar kommunerna och deras framtida roll mera än något annat lagförslag tidigare gjort. Lagpaketet debatterades i riksdagen denna vecka och kritiserades hårt av oppositionen.

Sett från ett medborgarperspektiv, ett kommunalt perspektiv och från positionen som riksdagsledamot i ett oppositionsparti så har hela reformen kommit mycket långt bort från det som var utgångspunkten, nämligen att trygga en god och jämlik vård och omsorg i hela landet. Alla riksdagspartier är överens om att en reform måste genomföras. Finlands befolkning blir äldre och ojämlikheten mellan kommuner och landskap ökar när finländarna flyttar in till städerna. Detta är fakta. Trots att vården i Finland håller en hög nivå och ett internationellt sett konkurrenskraftigt pris så medför vårt nuvarande system att kostnaderna stiger kontinuerligt.

 

Det vettigaste sättet att trygga god och jämlik vård för alla till ett skäligt pris är att öka resurserna i bashälsovården. I klartext att anställa fler läkare och tandläkare till hälsovårdscentralerna för att förkorta vårdköerna och minska på trycket på specialsjukvården. Nu istället har Centerpartiets gamla dröm om självstyrande landskap i kombination med Samlingspartiets krav på konkurrensutsättning lett till att reformen startade med en kamp om vilka landskap som får ett centralsjukhus med fulljour. Sannfinländarna fungerar som tysta bolagsmän. Den första armbrytningen om fulljouren visade att partipolitiska fördelar avgjorde. Funktionalitet, totalekonomi och grundlagsenliga rättigheter fick stryka på foten.

 

Det paket vi nu fått till riksdagen innebär att också de delar av social- och hälsovården som är allra närmast kommuninvånarna, socialservicen och äldreomsorgen, också överförs till de nya landskapen. Faran i detta är lätt att inse. Överföringen av utkomststödet från kommunerna till Folkpensionsanstalten visar hur svårt det är att flytta för klienterna livsviktiga uppdrag från den riktiga närservicenivån, kommunen, till ett statligt verk.

 

SFP går till val under den gamla devisen Nära dig. Nu behövs en stark signal till regeringen att sakta ner och försäkra sig om att servicen fungerar innan man rusar med huvudet i väggen och skapar kaos.

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35