Det går bra för skogsindustrin för tillfället

03.03.2017 kl. 13:52
Senaste år slogs nytt avverkningsrekord i de finska skogarna, 68 miljoner kubikmeter. Det är ändå bara en del av den årliga tillväxten som enligt den senaste riksskogstaxeringen uppgår till 104 miljoner kubikmeter.

Skogens tillväxt i Finland har mer än tredubblats på 100 år tack vare god skogsskötsel och forskarna på naturresursinstitutet Luke håller som bäst på och tar fram en plan för hur vi ska öka tillväxten till 150 miljoner kubikmeter. Det betyder att vi enligt naturlagarna och forskningen har alla möjligheter att öka virkesuttaget markant och ändå ha ett hållbart skogsbruk både vad gäller fortsatta avverkningsmöjligheter, naturens mångfald och skogens kapacitet att binda kol.

Vi har tre internationellt sett ledande skogsbolag i Finland som investerar som aldrig förr. Dessutom har vi flera för Finland helt nya aktörer som planerar biomassafabriker med både cellulosatillverkning och energiproduktion. När Finland ska uppfylla sin andel av klimatmålen från Parisavtalet är det uttryckligen skogen som står i fokus. Vi kan alltså ersätta de fossila bränslena olja och kol med biomassa, där största delen av energiproduktionen kommer från skogsindustrins biprodukter. Den vägen så ökar vi både arbetsplatserna och självförsörjningsgraden samtidigt som vi minskar utsläppen av koldioxid i atmosfären. Det här är också planen i regeringens klimat och energipolitiska redogörelse som bäst behandlas i riksdagen.

Vårt utgångsläge är alltså sällsynt gott om vi ska bromsa klimatuppvärmningen, både sett ur en ekonomisk synvinkel och ur en naturvetenskaplig synvinkel. Vi skapar arbetsplatser, minskar på importen och ökar på exporten samtidigt som vi gör Finland utsläppsfritt fram till år 2050. Närmast genialt, eller hur? Men se det tycker inte alla. EU-kommissionen har oerhört svårt att inse att livscykeln i de finländska skogarna är 70 år och att det är uttryckligen tillväxten som binder kol och inte bara arealen. I den lagstiftning som ska styra utsläppen från markanvändning och skogsbruk, på EU språk LULUCF, baserar kommissionen hela beräkningen på historiska årtal – istället för att följa naturvetenskapens lagar. Under basåret år 2009 levde Finland i den djupaste lågkonjunkturen och avverkningsmängderna var som lägst. Om EU-kommissionens beräkningsgrunder inte ändras så blir slutresultatet för Finlands del att när vi ersätter fossila bränslen med förnyelsebara så ökar våra klimatutsläpp. Finland kan alltså i det värsta scenariot bli tvungen att betala hundratals miljoner till EU-länder vars klimatutsläpp är avsevärt större än våra. Ibland verkar det sunda bondförnuftet helt lysa med sin frånvaro.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00