Det går bra för skogsindustrin för tillfället

03.03.2017 kl. 13:52
Senaste år slogs nytt avverkningsrekord i de finska skogarna, 68 miljoner kubikmeter. Det är ändå bara en del av den årliga tillväxten som enligt den senaste riksskogstaxeringen uppgår till 104 miljoner kubikmeter.

Skogens tillväxt i Finland har mer än tredubblats på 100 år tack vare god skogsskötsel och forskarna på naturresursinstitutet Luke håller som bäst på och tar fram en plan för hur vi ska öka tillväxten till 150 miljoner kubikmeter. Det betyder att vi enligt naturlagarna och forskningen har alla möjligheter att öka virkesuttaget markant och ändå ha ett hållbart skogsbruk både vad gäller fortsatta avverkningsmöjligheter, naturens mångfald och skogens kapacitet att binda kol.

Vi har tre internationellt sett ledande skogsbolag i Finland som investerar som aldrig förr. Dessutom har vi flera för Finland helt nya aktörer som planerar biomassafabriker med både cellulosatillverkning och energiproduktion. När Finland ska uppfylla sin andel av klimatmålen från Parisavtalet är det uttryckligen skogen som står i fokus. Vi kan alltså ersätta de fossila bränslena olja och kol med biomassa, där största delen av energiproduktionen kommer från skogsindustrins biprodukter. Den vägen så ökar vi både arbetsplatserna och självförsörjningsgraden samtidigt som vi minskar utsläppen av koldioxid i atmosfären. Det här är också planen i regeringens klimat och energipolitiska redogörelse som bäst behandlas i riksdagen.

Vårt utgångsläge är alltså sällsynt gott om vi ska bromsa klimatuppvärmningen, både sett ur en ekonomisk synvinkel och ur en naturvetenskaplig synvinkel. Vi skapar arbetsplatser, minskar på importen och ökar på exporten samtidigt som vi gör Finland utsläppsfritt fram till år 2050. Närmast genialt, eller hur? Men se det tycker inte alla. EU-kommissionen har oerhört svårt att inse att livscykeln i de finländska skogarna är 70 år och att det är uttryckligen tillväxten som binder kol och inte bara arealen. I den lagstiftning som ska styra utsläppen från markanvändning och skogsbruk, på EU språk LULUCF, baserar kommissionen hela beräkningen på historiska årtal – istället för att följa naturvetenskapens lagar. Under basåret år 2009 levde Finland i den djupaste lågkonjunkturen och avverkningsmängderna var som lägst. Om EU-kommissionens beräkningsgrunder inte ändras så blir slutresultatet för Finlands del att när vi ersätter fossila bränslen med förnyelsebara så ökar våra klimatutsläpp. Finland kan alltså i det värsta scenariot bli tvungen att betala hundratals miljoner till EU-länder vars klimatutsläpp är avsevärt större än våra. Ibland verkar det sunda bondförnuftet helt lysa med sin frånvaro.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00