Det går bra för skogsindustrin för tillfället

03.03.2017 kl. 13:52
Senaste år slogs nytt avverkningsrekord i de finska skogarna, 68 miljoner kubikmeter. Det är ändå bara en del av den årliga tillväxten som enligt den senaste riksskogstaxeringen uppgår till 104 miljoner kubikmeter.

Skogens tillväxt i Finland har mer än tredubblats på 100 år tack vare god skogsskötsel och forskarna på naturresursinstitutet Luke håller som bäst på och tar fram en plan för hur vi ska öka tillväxten till 150 miljoner kubikmeter. Det betyder att vi enligt naturlagarna och forskningen har alla möjligheter att öka virkesuttaget markant och ändå ha ett hållbart skogsbruk både vad gäller fortsatta avverkningsmöjligheter, naturens mångfald och skogens kapacitet att binda kol.

Vi har tre internationellt sett ledande skogsbolag i Finland som investerar som aldrig förr. Dessutom har vi flera för Finland helt nya aktörer som planerar biomassafabriker med både cellulosatillverkning och energiproduktion. När Finland ska uppfylla sin andel av klimatmålen från Parisavtalet är det uttryckligen skogen som står i fokus. Vi kan alltså ersätta de fossila bränslena olja och kol med biomassa, där största delen av energiproduktionen kommer från skogsindustrins biprodukter. Den vägen så ökar vi både arbetsplatserna och självförsörjningsgraden samtidigt som vi minskar utsläppen av koldioxid i atmosfären. Det här är också planen i regeringens klimat och energipolitiska redogörelse som bäst behandlas i riksdagen.

Vårt utgångsläge är alltså sällsynt gott om vi ska bromsa klimatuppvärmningen, både sett ur en ekonomisk synvinkel och ur en naturvetenskaplig synvinkel. Vi skapar arbetsplatser, minskar på importen och ökar på exporten samtidigt som vi gör Finland utsläppsfritt fram till år 2050. Närmast genialt, eller hur? Men se det tycker inte alla. EU-kommissionen har oerhört svårt att inse att livscykeln i de finländska skogarna är 70 år och att det är uttryckligen tillväxten som binder kol och inte bara arealen. I den lagstiftning som ska styra utsläppen från markanvändning och skogsbruk, på EU språk LULUCF, baserar kommissionen hela beräkningen på historiska årtal – istället för att följa naturvetenskapens lagar. Under basåret år 2009 levde Finland i den djupaste lågkonjunkturen och avverkningsmängderna var som lägst. Om EU-kommissionens beräkningsgrunder inte ändras så blir slutresultatet för Finlands del att när vi ersätter fossila bränslen med förnyelsebara så ökar våra klimatutsläpp. Finland kan alltså i det värsta scenariot bli tvungen att betala hundratals miljoner till EU-länder vars klimatutsläpp är avsevärt större än våra. Ibland verkar det sunda bondförnuftet helt lysa med sin frånvaro.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35