För en dryg månad sedan publicerade WWF sin nya köttguide.

24.02.2017 kl. 13:51
Ungefär samtidigt lanserade Helsingin Sanomat en ”algberäknare” för Östersjön. Båda väckte diskussion och båda strävar till att få oss att ändra våra val för att rädda världen. Det är i sig bra sak men i båda fallen får jag en stark känsla av att ideologi har påverkat utformningen i onödigt hög grad.

Enligt algberäknaren så förorenar du Östersjön mycket mera om du bor på landet än om du bor i en stad. Hur din avloppsvattenhantering är ordnad så kan du inte i fylla i själv än den bestäms av var du bor. Är du allätare, och följaktligen också äter kött, så belastar du vattendragen. Kör du bil är du en miljöbov. Har du hästar eller golf som fritidsintresse så belastar du Östersjön speciellt mycket. Algberäknaren förmedlar alltså budskapet att du är en god människa om du bor i en stad, bara cyklar och använder offentliga färdmedel och är vegan.

I WWF:s köttguide så är budskapet mera nyanserat. Där ges råd om hur man ska minska miljöbelastningen genom att äta mindre och bättre kött. Blir du vegan så gör du en jätteinsats för att rädda världen. Olika slag av animalieprodukter ger enligt guiden större miljöbelastning. Den största miljöboven här är soja. De företag som förbundit sig att använda den certifiering som WWF varit med och ta fram så flyttas upp från klassificeringen ”undvik” till klassificeringen ”överväg”. De företag som använder sig av någon annan kvalitetscertifiering än WWF:s ligger kvar i den röda boxen.

Det är bra att konsumenterna gör val. Hjälper guider och beräknare till så fyller de en funktion. Det jag reagerar emot är den oerhört förenklade bild de ger. Algberäknaren förmedlar igen en gång budskapet att jordbruket är den största belastningskällan på våra vattendrag. Den lämnar osagt att matproduktion via jordbruk är det enda sättet att försörja jordens befolkning och att det alltid förekommer näringsämnesutsläpp där något växer. Det finns områden på vårt klot med nollutsläpp – de brukar kallas för öken.

När WWF:s köttguide klassificerar nötköttsproduktionen som den största miljöbelastaren så glömmer man helt att det i en stor del av vårt land av geografiska skäl inte går att odla något annat än vall – och att människan inte kan tillgodogöra sig vallen om den inte förädlats via idisslare.

Det som gör mig mest beklämd med dessa kampanjer är ändå att de bara kopplar vår matproduktion till problem och miljöförstöring. Verkligheten är den att vi i Finland har världens renaste jordbruk. Vår användning av antibiotika i djurproduktion är minimal. Vi har ett högtstående djurskydd. Vi har en matkultur som vi ska vara stolta över och inte skämmas för.

Nästa vecka presenterar regeringen sin livsmedelspolitiska redogörelse. Då ska vi sätta fokus på det positiva i vår matproduktion. Vi är trots allt bäst i världen!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00