Riksdagen har börjat året med att behandla två stora framtidsredogörelser.

17.02.2017 kl. 13:50
Den första gäller den nationella strategin för energi- och klimatpolitiken fram till år 2030. Den kommer på ett mycket konkret sätt att synas i vår vardag. Målsättningen är att över hälften av den energi vi använder innan 2030 ska vara förnyelsebar och självförsörjningsgraden ska vara 55 procent. Över 40 procent av trafikbränslena ska vara förnyelsebara och användningen av importolja ska halveras. Användningen av stenkol ska upphöra helt i vårt land.

Ambitionsnivån är hög och allt detta har naturligtvis en prislapp, men faktum är att målen inte alls är orealistiska. Största delen av den förnyelsebara energin kommer från skogen som biprodukter av cellulosatillverkningen och åtminstone hälften av de förnyelsebara fordonsbränslena kommer att framställas av andra råvaror än trä. Utvecklingen går snabbt. Vi ser i Österbotten att växthusen idag värms upp med förnyelsebara och inhemska energikällor och brännoljan håller på att falla bort. LED-belysningen som sparar energi tar över i året-runt odlingar. Bussarna i Vasa börjar drivas med gas. Utvecklingen mot ökad användning av förnyelsebar energi kommer att gynna landsbygden för det är där som råvarorna finns. Dessutom har vi nordens ledande energikluster i vår region.

 

Där den nationella strategin för energi- och klimatpolitiken kommer ganska långt med konkreta förslag handlar den andra framtidsredogörelsen, Agenda 2030 för hållbar utveckling i Finland, om mera övergripande mål. I redogörelsen lyfts upp viktiga frågor som naturresursernas tillräcklighet, allas rätt till vatten, arbete och hälsa, med särskild fokus på kvinnors och flickors rättigheter. I redogörelsen kommer regeringen med många bra förslag om åtgärder för hur de globala målen skall uppnås. För Finlands del gäller det bland annat satsningar på förnybar energi och så kallad kretsloppsekonomi.

 

Både den nationella strategin för energi- och klimatpolitiken och Agenda 2030 handlar om stora helheter, som har inverkningar långt i framtiden. Det samma gäller den pinfärska försvarspolitiska redogörelsen som regeringen offentliggjorde i torsdags. För att uppnå de mål som regeringen kommit med i sina redogörelser, måste vi vara konsekventa och målmedvetna, och se till att ord och verklighet möts. Om långsiktiga mål ska uppnås så måste de förankras också hos de partier som för närvarande finns i opposition. Då krävs det att regeringspartierna lyssnar också på andra röster än de egna ledamöterna i riksdagen.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Interpellation om det kaos på arbetsmarknaden som orsakats av regeringen

Gruppanförandet hållet av ledamot Otto Andersson
20.02.2024 kl. 15:29

Riksdagens öppningsdebatt 13.2 2024

Gruppanförande hållet av ledamot Otto Andersson.
13.02.2024 kl. 15:00

Responsdebatt om budgetpropositionen för 2024

Gruppanförandet hållet av ledamot Henrik Wickström.
13.12.2023 kl. 11:00

Responsdebatt om statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2024-2027

Gruppanförande 22.11.2023, Mats Löfström
22.11.2023 kl. 15:00

Interpellation om ungas framtid            

Gruppanförande hållet av ledamot Henrik Wickström.
21.11.2023 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om beredskap i EU:s stridsgrupp 1.1.–30.6.2024

Gruppanförande hållet av ledamot Eva Biaudet.
15.11.2023 kl. 15:08

Interpellation om social- och hälsovården

Gruppanförande, hållet av ledamot Henrik Wickström.
18.10.2023 kl. 15:00