Nolltolerans mot hatretorik

13.08.2017 kl. 13:35
Förra veckan rapporterade flera stora tidningar i både Finland och Sverige om den finländska toppidrottaren Camilla Richardson, från Österbotten, som fått hatbrev för att hon inte talat perfekt finska i finska TV-intervjuer.

Någon hade skrivit till henne att hon borde lära sig bättre finska eller flytta till ”hurriland” (nedvärderade ord om Sverige) i stället. Det är respektlöst och helt sjukt att någon skickar något sådant till en person som representerar hela Finland i världsmästerskap i friidrott. Tyvärr är Camilla Richardson inte den enda som fått höra spott och spe för sitt språk. De flesta har fått höra det någon gång i någon form. Likväl är det oacceptabelt.

 

Finland är ett tvåspråkigt land. Alla medborgare ska behandlas med respekt oavsett modersmål eller språkkunskaper. Det är inte bara en grundlagsenlig rättighet, utan det handlar också om folkvett och respekt.

 

Det finns kollegor och statliga tjänstemän som ibland knagglar sig fram på en mycket hackig svenska till mig, men jag förstår vad de vill säga. De försöker sitt bästa och det räcker alltid för mig. Därför berömmer jag dem alltid för att de försöker och gör sitt bästa. Jag förväntar mig nämligen aldrig av någon att de ska vara perfekta på något språk. För mig räcker det med respekt och förståelse för den bakgrunden man kommer ifrån.

 

När jag själv skriver på finska vet jag att jag i nästan varje mening gör ett stavfel. Jag har ett a för lite, eller ett ä för mycket i olika ord. Eller så böjer jag ett ord lite fel. Men till skillnad från Camilla Richardson har aldrig någon kommenterat det till mig. Däremot får jag nu och då e-post om hur orättvist och påtvingande det är att man i Finland måste lära sig svenska i skolan, medan finska är frivilligt på Åland. De här e-posten brukar jag alltid svara sakligt och faktamässigt på, med en liten förhoppning om att kanske öka kunskapen i någon grad. Flera andra av mina kollegor i svenska riksdagsgruppen har dock berättat om mycket grova påhopp och hatbrev per e-post för att de är svenskspråkiga.

 

Tyvärr har internet och sociala medier gjort det lättare för personer, även om de bara är enstaka få, att nå fram och nå ut med sitt inskränkta och unkna hat mot språk, minoriteter eller annat. På internetforum och tidningars kommentarsfunktioner kan några enstaka personer normalisera hatretorik. Det skrämmande är att det verkar ha gjort ribban lägre också generellt att skriva dräpande och hatiska texter.

 

Därför är det viktigt att samhället alltid markerar och visar nolltolerans mot hatbrev, hatretorik och mobbning, oavsett om det gäller språk eller något annat. Ingen ska behöva ta det. Politiker och samhällspåverkare måste markera att det inte är okej. Ännu viktigare är det att politiker och samhällspåverkare inte själva underblåser den här typens retorik eller mobbning och gör det mer socialt accepterat, något ex. USA:s nuvarande president nästan dagligen gör.

 

Språk är inget tungt att bära, även om det ibland kan vara tungt att lära sig. Många behöver kämpa mycket för att lära sig andra språk och då man väl lärt sig är många så rädda för att säga något ord fel att de hellre förblir tysta istället för att ens försöka. Av den anledningen är det alltid viktigt att respektera människors språkkunskaper och i stället för att kritisera ge uppmuntran då någon försöker. På så vis skapar man en vilja att fortsätta lära sig språk. Det gör det i sin tur enklare att ta del av andra kulturer, något som nästan alltid är både berikande och roligt.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30