Fullsatta fartyg viktigt för Finlands kommunikationer

04.08.2017 kl. 13:34

Den mest intensiva sommar- och reseperioden under året är förbi. Ett av två åländska passagerarrederier, Viking Line, visade i år en rekordstor passagerarsiffra för juli månad

Fartygen har varit fulla och för att få en hytt eller bilplats har hårdbevakning av hemsidan och hopp om avbokningar behövts ifall man inte bokat i tid. De som rest dagsturerna med Eckerö Linjen har också vittnat om väldigt mycket folk och fulla bildäck på flera turer. Det är så det ska vara. Det är på sommaren levebrödet för de isiga olönsamma midvintermånaderna ska förtjänas in.

Jag hoppas att de höga passagerarsiffrorna också resulterar i tillfredställande lönsamhet. Lönsamheten är nämligen inte bara viktig för rederiernas aktieägare, utan också för att man på sikt ska kunna ha råd att förnya tonnage och driva verksamheten. Utan den verksamheten stannar Ålands kommunikationer och utan den verksamheten stannar också en betydande del av Finlands utrikeshandelsinfrastruktur.

Finland är en ö i Europa och nästan 90 % av utrikeshandeln går med fartyg. Varje dag sker 60 % av Finlands styckegodsexport nere på färjornas bildäck. Utan färjorna skulle den finländska exporten vara dyrare och mindre konkurrenskraftig. Färjorna går enligt tidtabell, samma tid varje dag, nästan 365 dagar om året. Den regelbundna och pålitliga kommunikationslänken är så viktig för Finlands utrikeshandel att man kan tala om den som väg över vatten.

Trots att sjöfarten är kritisk kommunikations- och utrikeshandelsinfrastruktur för vårt land porträtteras rederierna ibland i debatten enbart som giriga mottagare av statsstöd i debatten. I synnerhet Hotell- och restaurangbranschens centralförbund MaRa har aktivt försökt sprida en sådan bild både i offentligheten och till politiker. Den bilden är varken rättvis eller sann.

De rederier som trafikerar under finländsk flagg tar del av ett nettolönesystem. Om Finland inte skulle ha systemet skulle det heller inte finnas färjor under finländsk flagg. Det här systemet brukar ibland kallas för sjöfartsstöd och bokförs som en kostnad i statsbokslutet på cirka 50 miljoner euro per år. I Sverige bokförs samma system inte alls som en kostnad. På samma sätt borde vi göra i Finland och det är något vi diskuterat med kommunikationsminister Anne Berner om.

Oavsett bokföringssätt borde kritikerna av systemet ställa sig frågan om 50 miljoner euro är mycket eller lite pengar för vad man får, fundera vad det betyder för hela samhällsekonomin samt jämföra vad annan infrastruktur kostar i samhället.

I Helsingfors och Esbo är man snart klar med en förlängning av metron. Byggnadskostnaden för 21 kilometer ny tunnelbana är uppe i 1,2 miljarder euro. Summan för nettolönesystemet som Viking Line, Silja Line, Eckerö Line och Finnlines tillsammans använder för att under ett helt år bedriva sjöfart under finsk flagg ger alltså omkring 916 meter ny metrotunnel, driften ej inkluderad. Det är inte heller gratis för samhället att upprätthålla olönsam nattågstrafik till norra Finland. Ändå är jag för att staten stöder metrobygget och tågtrafiken till nordligaste Finland. För bakom (nästan) alla utgiftsposter finns en tydlig och klar samhällsnytta.

Det är därför viktigt att sätta saker i perspektiv och sätta dem i relation till samhällsekonomin. Vi får inte låta populistisk avundsjuka, som ibland hörs i debatten, ta över landets kommunikationspolitik. I stället ska man glädjas åt rederiernas goda passagerarsiffror på sommaren som gör att de har råd att upprätthålla den olönsamma, men för Finland och Åland kritiska, trafiken under vintern.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00