Norden bör axla större ansvar i EU

27.07.2017 kl. 13:30
Två månader efter Storbritanniens folkomröstning om EU-medlemskapet träffade Tysklands förbundskansler Angela Merkel de nordiska EU-ländernas statsministrar i Berlin. På plats var också Hollands statsminister för att tillsammans diskutera vägen framåt för EU efter Brexit.

Jag är full av beundran över det ledarskap Angela Merkel och Tyskland tagit för Europa, men det är inte rättvist att Tyskland ensamt ska behöva bära ansvaret för hela Europas ledarskap.

 

Vi vet inte exakt vad Merkel sa till statsministrarna, men jag kan anta att hon bad om hjälp från Holland och Norden. Då Storbritannien lämnar EU behöver Holland och Norden ta ett tydligare ledarskap i EU för liberala värderingar i värdefrågor och synen på fria marknader och öppen handel.

 

Tillsammans med framförallt Holland är de nordiska länderna små utpräglade exportländer som inte har en tillräckligt stor egen hemmamarknad för att kunna bli globalt framgångsrika. Vi behöver EU mer än de flesta och därför är det naturligt att de nordiska länderna också tar ett större ansvar för att axla ledarskapet. Vi behöver se till att den inre marknaden hålls öppen och fortsätter utvecklas samt att EU hålls aktivt i den globala handelspolitiken. Dessutom har vi en gemensam vilja att se att EU blir mindre byråkratiskt och att EU står upp för de grundläggande demokratiska rättigheterna i Europa. Här skulle Norden ha mycket att ge med vårt traditionella värdebaserade ledarskap.

 

Det vi saknar idag är den politiska prioriteringen av EU-frågor, tillräckligt samarbete oss små länder emellan samt modet att kliva fram.

 

Finland har sedan EU-inträdet strävat till att vara nära EU:s politiska kärna. Därför är vi till skillnad från både Danmark och Sverige med i såväl euron som bankunionen. Den här prioriteringen syns dock inte längre lika tydligt i dagens politiska Finland. Medan Finlands bank, med stora europeiska tänkare som Erkki Liikanen och Olli Rehn i spetsen ser till att Finland hålls i EU:s monetära hjärta, är EU politiken inte lika prioriterad av regeringen.

 

Danmark, Finland och Sverige har inte den bästa historien gällande att enas kring kandidater till topposter inom EU. Det här måste ändra ifall Nordbor ska kunna få verkliga EU-topposter.

 

Till sist måste vi ha mod att tro på våra egna potentiella namns förmågor att nå de yttersta topposterna inom EU. Vi har idag tre otroligt kunniga och uppskattade EU-kommissionärer från Norden som alla kunde bli EU-kommissionens nästa ordförande. Eftersom jag tycker det är dags att EU-kommissionen leds av en kvinna riktas mina ögon på nuvarande kommissionärer Cecilia Malmström och Margrethe Vestager, som båda skulle vara utmärkta ordföranden för nästa EU-kommission. Statsminister Juha Sipilä kunde med fördel bjuda in sin danska och svenska kollega till Helsingfors i höst för att diskutera både den saken och hur de nordiska EU-länderna överlag kan axla ett starkare ledarskap i EU.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45