Norden bör axla större ansvar i EU

27.07.2017 kl. 13:30
Två månader efter Storbritanniens folkomröstning om EU-medlemskapet träffade Tysklands förbundskansler Angela Merkel de nordiska EU-ländernas statsministrar i Berlin. På plats var också Hollands statsminister för att tillsammans diskutera vägen framåt för EU efter Brexit.

Jag är full av beundran över det ledarskap Angela Merkel och Tyskland tagit för Europa, men det är inte rättvist att Tyskland ensamt ska behöva bära ansvaret för hela Europas ledarskap.

 

Vi vet inte exakt vad Merkel sa till statsministrarna, men jag kan anta att hon bad om hjälp från Holland och Norden. Då Storbritannien lämnar EU behöver Holland och Norden ta ett tydligare ledarskap i EU för liberala värderingar i värdefrågor och synen på fria marknader och öppen handel.

 

Tillsammans med framförallt Holland är de nordiska länderna små utpräglade exportländer som inte har en tillräckligt stor egen hemmamarknad för att kunna bli globalt framgångsrika. Vi behöver EU mer än de flesta och därför är det naturligt att de nordiska länderna också tar ett större ansvar för att axla ledarskapet. Vi behöver se till att den inre marknaden hålls öppen och fortsätter utvecklas samt att EU hålls aktivt i den globala handelspolitiken. Dessutom har vi en gemensam vilja att se att EU blir mindre byråkratiskt och att EU står upp för de grundläggande demokratiska rättigheterna i Europa. Här skulle Norden ha mycket att ge med vårt traditionella värdebaserade ledarskap.

 

Det vi saknar idag är den politiska prioriteringen av EU-frågor, tillräckligt samarbete oss små länder emellan samt modet att kliva fram.

 

Finland har sedan EU-inträdet strävat till att vara nära EU:s politiska kärna. Därför är vi till skillnad från både Danmark och Sverige med i såväl euron som bankunionen. Den här prioriteringen syns dock inte längre lika tydligt i dagens politiska Finland. Medan Finlands bank, med stora europeiska tänkare som Erkki Liikanen och Olli Rehn i spetsen ser till att Finland hålls i EU:s monetära hjärta, är EU politiken inte lika prioriterad av regeringen.

 

Danmark, Finland och Sverige har inte den bästa historien gällande att enas kring kandidater till topposter inom EU. Det här måste ändra ifall Nordbor ska kunna få verkliga EU-topposter.

 

Till sist måste vi ha mod att tro på våra egna potentiella namns förmågor att nå de yttersta topposterna inom EU. Vi har idag tre otroligt kunniga och uppskattade EU-kommissionärer från Norden som alla kunde bli EU-kommissionens nästa ordförande. Eftersom jag tycker det är dags att EU-kommissionen leds av en kvinna riktas mina ögon på nuvarande kommissionärer Cecilia Malmström och Margrethe Vestager, som båda skulle vara utmärkta ordföranden för nästa EU-kommission. Statsminister Juha Sipilä kunde med fördel bjuda in sin danska och svenska kollega till Helsingfors i höst för att diskutera både den saken och hur de nordiska EU-länderna överlag kan axla ett starkare ledarskap i EU.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdiskussion kring Finlands riktning.

Svenska riksdagsgruppen, gruppanförande Anna-Maja Henriksson 18.5 2016
18.05.2016 kl. 15:00

Statsministerns upplysning om statens ägarstyrningspolitik

Gruppanförande 17.5 2016, Carl Haglund
17.05.2016 kl. 15:00

Remissdebatt om planen för de offentliga finanserna 2017–2020

Gruppanförande 19.4 2016, Joakim Strand
19.04.2016 kl. 15:05

Interpellationens första undertecknare har taltur.

Talet publicerat i hållen form
06.04.2016 kl. 14:10

Interpellationsdebatt om högskole- och studiestödsnedskärningar 6.4 2016

Gruppanförande, Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen
06.04.2016 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak och om stärkande av samarbetet.

Gruppanförande, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen 9.3 2016
09.03.2016 kl. 15:00