Norden bör axla större ansvar i EU

27.07.2017 kl. 13:30
Två månader efter Storbritanniens folkomröstning om EU-medlemskapet träffade Tysklands förbundskansler Angela Merkel de nordiska EU-ländernas statsministrar i Berlin. På plats var också Hollands statsminister för att tillsammans diskutera vägen framåt för EU efter Brexit.

Jag är full av beundran över det ledarskap Angela Merkel och Tyskland tagit för Europa, men det är inte rättvist att Tyskland ensamt ska behöva bära ansvaret för hela Europas ledarskap.

 

Vi vet inte exakt vad Merkel sa till statsministrarna, men jag kan anta att hon bad om hjälp från Holland och Norden. Då Storbritannien lämnar EU behöver Holland och Norden ta ett tydligare ledarskap i EU för liberala värderingar i värdefrågor och synen på fria marknader och öppen handel.

 

Tillsammans med framförallt Holland är de nordiska länderna små utpräglade exportländer som inte har en tillräckligt stor egen hemmamarknad för att kunna bli globalt framgångsrika. Vi behöver EU mer än de flesta och därför är det naturligt att de nordiska länderna också tar ett större ansvar för att axla ledarskapet. Vi behöver se till att den inre marknaden hålls öppen och fortsätter utvecklas samt att EU hålls aktivt i den globala handelspolitiken. Dessutom har vi en gemensam vilja att se att EU blir mindre byråkratiskt och att EU står upp för de grundläggande demokratiska rättigheterna i Europa. Här skulle Norden ha mycket att ge med vårt traditionella värdebaserade ledarskap.

 

Det vi saknar idag är den politiska prioriteringen av EU-frågor, tillräckligt samarbete oss små länder emellan samt modet att kliva fram.

 

Finland har sedan EU-inträdet strävat till att vara nära EU:s politiska kärna. Därför är vi till skillnad från både Danmark och Sverige med i såväl euron som bankunionen. Den här prioriteringen syns dock inte längre lika tydligt i dagens politiska Finland. Medan Finlands bank, med stora europeiska tänkare som Erkki Liikanen och Olli Rehn i spetsen ser till att Finland hålls i EU:s monetära hjärta, är EU politiken inte lika prioriterad av regeringen.

 

Danmark, Finland och Sverige har inte den bästa historien gällande att enas kring kandidater till topposter inom EU. Det här måste ändra ifall Nordbor ska kunna få verkliga EU-topposter.

 

Till sist måste vi ha mod att tro på våra egna potentiella namns förmågor att nå de yttersta topposterna inom EU. Vi har idag tre otroligt kunniga och uppskattade EU-kommissionärer från Norden som alla kunde bli EU-kommissionens nästa ordförande. Eftersom jag tycker det är dags att EU-kommissionen leds av en kvinna riktas mina ögon på nuvarande kommissionärer Cecilia Malmström och Margrethe Vestager, som båda skulle vara utmärkta ordföranden för nästa EU-kommission. Statsminister Juha Sipilä kunde med fördel bjuda in sin danska och svenska kollega till Helsingfors i höst för att diskutera både den saken och hur de nordiska EU-länderna överlag kan axla ett starkare ledarskap i EU.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00