Stereotyper och förutfattade meningar

17.07.2017 kl. 13:29
De flesta människor har ofta, i olika grad, en förutfattad bild av olika saker och ting. När sommartider nalkas brukar en hel del finskspråkiga personer i Helsingfors glatt och självsäkert fråga mig hur många veckor jag ska segla under sommaren. Många finländares stereotyper om svenskspråkiga verkar nämligen vara att alla seglar - också ålänningar.

Då jag svarar att vi bara har en liten motorbåt får jag ibland en förvånad blick, eftersom jag rubbar sinnebilden om den stora segelbåten. Om det här är den enda stereotypen personer har om mig och andra svenskspråkiga i riksdagen är det ju i och för sig inte så farligt. Men, inte en enda av svenska riksdagsgruppens nuvarande ledamöter seglar. Däremot vet jag nog riksdagsledamöter från Centern, Samlingspartiet, Socialdemokraterna och Vänsterförbundet som är aktiva seglare. Så stereotypen stämmer helt enkelt inte.

 

Så länge förutfattade bilder bara gäller segelbåtar och annat ofarligt är det inte hela världen. Det är dock viktigt att man inte låter förutfattade bilder utvecklas till fördomar.

 

Här hemma på Åland brukar jag ibland få frågor om hur det är att sitta i riksdagen med Sannfinländarna. Eftersom vissa Sannfinländare har gjort utspel mot Åland är det lätt att få uppfattningen att samtliga sannfinländare vill Åland illa. Men det stämmer inte. De facto är det ytterst få som vill Åland något illa. Även om Sannfinländarna, både de gamla och de nya, är den politiska grupp som står längst ifrån mig själv och Ålands intressen är det viktigt att minnas att alla politiker också är människor. I de sannfinländska grupperna finns det också trevliga människor, precis som i alla andra grupper.

 

Då jag kom in i riksdagen beslöt jag mig för att bemöta samtliga ledamöter lika och inte ha förutfattade meningar om någon på basis av deras partitillhörighet. Principen har varit att jag samarbetar med samtliga ledamöter om de uppfyller ett grundvillkor: Att de vill Ålands och Finlands bästa. Den här principen har gett mig riktigt goda samarbetspartners, och många goda vänner, i samtliga riksdagsgrupper - också i Sannfinländarna.

 

I riksdagens kommunikationsutskott sitter jag till höger om utskottets ordförande Ari Jalonen, Sannfinländare. Då det är något problem med sjöfartsfrågor i riksdagen är Ari den första jag diskuterar med. Vi har skrivit gemensamma insändare till Kauppalehti om sjöfartsfrågor och han har varit på studiebesök med mig i Viking Grace maskinrum. Ari är inte bara en sjöfartsvän, utan också en Ålandsvän. På samma sätt vet han att jag är en vän av hans hemort Björneborg.

 

En annan Sannfinländare med stort Ålandshjärta är Kari Kulmala. Han kommer till Åland en vecka i augusti. Då vi hade problem med Ålands och rikets fördelning av fiskekvoter i riksdagens jord- och skogsbruksutskott var det Kari som, vid sidan av svenska riksdagsgruppen, starkast backade upp Ålands position.

 

Även om Sannfinländarna, de gamla och de nya, är de som ligger längst ifrån Åland politiskt och att de har politiker som gjort Ålandskritiska utspel är det ändå viktigt att man inte drar dem alla över en och samma kam. För ibland kan man hitta den främsta bundsförvanten i den mest osannolika gruppen. Men det skulle aldrig hända om man låtit förutfattade meningar blockera samarbeten. Därför gäller det att ha ett öppet sinne och inte låta stereotyper och förutfattade meningar styra ens handlingar.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30